Boo Områdesnämnd 2005-10-12
Detta är ett utdrag ur protokollet från Boo Områdesnämnd
2005-10-12 innehållande punkter som ansetts beröra Kummelnäs.
OBS!
- Utdraget innehåller inte alla punkter/paragrafer som föredrogs på mötet.
- I vissa fall har delar av punkter/paragrafer som inte berör Kummelnäs utelämnats.
- Vi kan inte garantera utdragets överensstämmelse med originalet.
- Originalet kan läsas i sin helhet hos Nacka Kommun.
Detta utdrag innehåller följande punkter:
<- Tillbaka
___
§ 170
Detaljplan för del av Kummelnäs och Velamsund, område Söder Grävlingsberg
och Grävlingsberg Dnr KFKS 1999/95-214 och KFKS 2002/32-214
Beslut
Områdesnämnden tillstyrker planförslaget och hemställer att planförslaget antas.
Ärendet
Områdesnämnden Boo (ONB) beslutade 13/10 1999, § 271 att tillstyrka en
startpromemoria för Söder Grävlingsberg. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU)
tillstyrkte 9/11 1999, § 308 och kommunstyrelsen (KS) beslutade 14/12 1999, §
233 att godkänna startpromemorian med program samt noterade att en mycket stor
vikt läggs vid att en ingående samverkan med de boende sker i det kommunala
planeringsarbetet.
KS godkände 19/2 2001, § 25 Planeringsstrategi för utvecklingsområden i Boo, som
utgör ett handlingsprogram för planarbetet och VA-utbyggnaden i Boo.
ONB beslutade 13/3 2002, § 72 att tillstyrka en startpromemoria för
Grävlingsberg och sammanläggning av områdena Grävlingsberg och Söder
Grävlingsberg till ett planområde.
KSAU tillstyrkte 26/3 2002, § 82 och KS godkände 8/4 2002, § 65 startpromemorian
och sammanläggningen.
ONB beslöt att sända planförslaget på samråd 15/5 2002, § 134. Samråd pågick
under tiden
3/6-16/9 2002. Samrådsmöten hölls den 10/6 och 11/6 2002. KSAU beslutade 10/9
2002 § 209, att inte ha något att erinra mot planförslaget utifrån aspekterna
bostäder, arbetsplatser, kommunens mark och ekonomi. ONB informerades om de
under samrådet inkomna synpunkterna 6/11 2002, § 283. Inkomna synpunkter under
samrådstiden har redovisats i en samrådsredogörelse.
ONB bordlade 6/6 2003, § 172 ärendet om att ställa ut planförslaget. ONB beslöt
9/9 2003, § 234 att ställa ut planförslaget med två alternativ, A med kommunalt
huvudmannaskap för allmän platsmark och B med enskilt huvudmannaskap för allmän
platsmark. Planförslaget var utställt under tiden 1/10-7/11 2003.
KSAU uttalade 10/12 2003, § 279 som sitt yttrande under utställningen, att en
utredning om hur ett alternativ med enskilt huvudmannaskap för vägar, vatten och
avlopp skulle utfalla bör göras innan beslut i sak fattas. Planenheten gjorde
med anledning av detta yttrande en genomgång av de ekonomiska och juridiska
förutsättningarna för kommunalt respektive enskilt huvudmannaskap för allmänna
platser samt vatten och avlopp. I arbetet bistods planenheten av kommunjurist
och biträdande professor i fastighetsteknik från Kungliga Tekniska Högskolan
(KTH). Arbetet resulterade i en utredning som visade att enskilt huvudmannaskap
för vatten och avlopp skulle medföra orimliga ekonomiska konsekvenser för vissa
fastighetsägare samt skulle strida mot principen om likställighet för
kommuninnevånarna. Utredningen har redovisats för KSAU 24/8 2004, § 185, ONB
15/9 2004, § 147 och KS 20/9 2004, § 143.
ONB beslutade 13/10 2004, § 163 mot tjänstemannaförslaget att föreslå
kommunstyrelsen att driva detaljplanen vidare med enskilt huvudmannaskap för
allmän platsmark. KSAU beslutade 17/11 2004, § 279, att överlämna ärendet till
KS utan eget ställningstagande. KS beslutade 29/11 2004, § 191 att
detaljplanearbetet ska bedrivas vidare med enskilt huvudmannaskap för de
allmänna platserna inom planområdet, att behovet av åtgärder i vägnätet inte
bedöms vara så stora jämfört med andra områden samt att VA-ledningarna i detta
område bör kunna läggas så att större ingrepp i befintlig vägkropp i allmänhet
kan undvikas.
Efter detta beslut har diskussioner förts med vägföreningarna i området om hur
det komplicerade genomförandet ska gå till. Avtal har tecknats mellan kommunen
och vägföreningarna som klargör utbyggnaden och ansvarsförhållandena vad gäller
vägar samt vatten och avlopp, eftersom vi har olika huvudmän för detta. Avtalen
har godkänts av Tekniska nämnden.
Cirka 180 skriftliga handlingar (brev och e-post) med synpunkter inkom under
utställningstiden. De inkomna synpunkterna har sammanfattats och kommenterats.
En stor del av synpunkterna som inkommit har kommenterats tidigare (se
samrådsredogörelse, september 2003).
I planarbetet har de dominerande frågorna varit huvudmannaskapet för den
allmänna platsmarken, vägarnas och övrig allmän platsmarks utformning,
kostnaderna för de enskilda fastighetsägarna, den tillkommande bebyggelsen på
Grävlingsberg, strandskydd, anslutning till kommunalt VA m.m.
Justeringar och kompletteringar av planförslaget efter utställningen
Planförslaget har inte ändrats väsentligt efter utställningen, varför en ny
utställning inte bedömts behövas. Sakägare direkt berörda av ändringar har dock
underrättats och de som haft invändningar har givits två veckor att lämna
synpunkter.
Handlingar i ärendet
Utlåtande 2005-09-26
Synpunkter från remissinstanser samt övriga föreningar och grupper.
Följande antagandehandlingar:
· Detaljplanekarta med planbestämmelser
· Planbeskrivning
· Genomförandebeskrivning
· Miljökonsekvensbeskrivning
· Gestaltningsprogram för Grävlingsberg
· Upprustningsprogram för Grävlingsberg
· Skötselplaner för Grävlingsberg och Dalen
· Illustrationskarta
Planenhetens förslag till beslut
Områdesnämnden tillstyrker planförslaget och hemställer att planförslaget antas.
Yrkanden
Cathrin Bergenstråhle (m) med instämmande av Lennart Grudevall (fp) yrkade att
nämnden skulle besluta i enlighet med planenhetens förslag.
Lilian Sjöström (s) med instämmande av Dan Johansson (v) yrkade i första hand
återremiss för klargörande av varför endast planbestämmelserna som redovisas på
detaljplanekartan är juridiskt bindande för vägföreningen men inte övriga
förslag som redovisas i planbeskrivningen.
I andra hand yrkade hon på avslag på förslaget till beslut.
Beslutsgång
Ordföranden ställde först proposition på återremissyrkandet och fann att nämnden
hade avslagit det.
Votering begärdes och genomfördes.
Mot återremiss röstade Cathrin Bergenstråhle (m), Daniel Claesson (m), Magnus
Plathin-Sturaeus (m), Börje Wessman (m), Gunilla Grudevall-Sten (fp), Lennart
Grudevall (fp) och Birgitta Persson (kd).
För återremiss röstade Nils Ruus (s), Lilian Sjöström (s), Dan Johansson (v) och
Bo Ericson (mp).
Nämnden avslog återremissyrkandet med 7 röster mot 4.
Därefter ställde hon Cathrin Bergenstråhles bifallsyrkande mot Lilian Sjöströms
avslagsyrkande och fann att nämnden hade beslutat att bifalla Cathrin
Bergenstråhles yrkande.
Votering begärdes och genomfördes.
För Cathrin Bergenstråhles yrkande röstade Cathrin Bergenstråhle (m), Daniel
Claesson (m), Magnus Plathin-Sturaeus (m), Börje Wessman (m), Gunilla
Grudevall-Sten (fp), Lennart Grudevall (fp) och Birgitta Persson (kd).
För Lilian Sjöströms yrkande röstade Nils Ruus (s), Lilian Sjöström (s) och Dan
Johansson (v). Bo Ericson (mp) avstod från att rösta.
Nämnden beslöt med 7 röster mot 3 och en nedlagd i enlighet med Planenhetens
förslag till beslut.
Åsa Eklund (m), Peter Zethraeus (m) och Bertil Damberg (s) deltog p.g.a. jäv
inte i handläggningen av ärendet.
Reservationer
Den socialdemokratiska gruppen lämnade följande reservation till protokollet:
"Den moderatledda majoriteten har ansvarat för samhällsplaneringen i Boo sedan
1973. Sedan dess har ett stort antal fastigheter belagts med byggförbud. Få
bostadsområden i västvärlden torde lida av ett så omfattande politiskt veto i
människors vardag som det den moderatledda majoriteten belagt stora delar av Boo
med.
I Boo har det till och med bildats organisationer för trångbodda. Detta har inte
hänt sedan bostadsmisären på 1920-talet. Barnfamiljer som trängs ihop på 45
kvm:s boyta förvägras att bygga ut ens några få kvm. Vattnet räcker ibland inte
till att alla kan få duscha på morgonen. Det finns familjer i Boo som får nöja
sig med utedass. Samtidigt som Nacka kommun slutat att hämta latrin, då det
anses otidsenligt med en sådan kommunal service. Till och med latrinet nödgas
den enskilde fastighetsägaren ta hand om själv.
Arbetet med den nu aktuella detaljplanen, delar av Kummelnäs, Grävlingsberg och
Velamsund igångsattes år 1999. Verkställigheten av den aktuella planen torde
kunna utgöra exempel på exempellös politisk senfärdighet. Genom den moderatledda
majoritetens agerande, kan det komma att dröja ytterligare ett antal år innan
fastighetsägarna tillåts utnyttja sin självklara rätt att utveckla sitt eget
boende utan inblandning av klåfingriga politiker.
En sådan klåfingrighet var den i den utredning som den moderatledda majoriteten
lät genomföra på skattebetalarnas bekostnad för en i Sverige helt ny modell för
vatten och avlopp. I september 2004 redovisades resultatet av den påkostade
utredningen, beordrad av den moderatledda majoritetens och gällande dess senaste
hugskott - enskilt huvudmannaskap för vatten och avlopp. Hela denna modell
sågades med knäna av tjänstemännen. Att även detta politiska hugskott försenat
den enskildes möjligheter att förbättra sitt boende med ett år sades det
ingenting om. Bl a hänvisade tjänstemännen till att det enskilda
huvudmannaskapet skulle komma att bryta mot principen om likställighet för
kommuninvånarna. Denna utredning fördyrade helt i onödan det pågående
planarbetet, liksom den försenade hela planen.
På samma sätt har Regeringsrätten i flera uppmärksammade domar upphävt den
moderatledda majoritetens andra försök att införa s k enskilt huvudmannaskap i
våra områden för permanent boende. Hårdnackat har den moderatledda majoriteten
försökt - i strid med gällande lagstiftning - privatisera delar av samhällets
infrastruktur. Trots att överprövande instanser vid flera tillfällen korrigerat
Nacka kommun i huvudmannaskapsfrågan, försöker man återigen bilda modell för
långtgående privatiseringar Områdesnämnden. Resultatet torde därför bli att
detaljplaneläggningen åter kommer att försenas med flera år.
I flera sammanhang framhäver den moderatledda majoriteten att en majoritet av
fastighetsägarna i planområdet vill ha enskilt huvudmannaskap. Vi
socialdemokrater har stor förståelse för det engagemang som fråga i säger
skapat. Tyvärr är det ju så med traditionellt föreningsliv att just engagemanget
kan leda för långt. De som i dag entusiastiskt driver frågorna, kan ha lämnat
sina funktioner om några år. Det är bl a därför vi har bildat kommuner, som
genom kommunallagens åtaganden, är plattform för skattebetalarnas gemensamma
resurser och behov. Vi socialdemokrater är också av den uppfattningen att nu
aktiva grupperingar inom Kummelnäs Vägförening till stor del för närvarande
gynnar uttalade särintressen. Det sätt som de enkäter och det av moderaterna
hyllade referensgruppsarbetet genomförts, förefaller oss socialdemokrater på ett
uppseendeväckande sätt ha gynnat just den moderatledda majoritetens önskemål om
systemskifte när det gäller att drastiskt sänka kostnaderna kommunens ansvar
även för fastighetsägarna i norra Boo. Dessa skall uppenbarligen - till skillnad
mot majoriteten av fastighetsägare i Nacka (inte minst i Saltsjöbaden) genom
privatisering tvingas stå för sina egna kostnader.
Ett tydligt bevis på att opinionsarbetet inom Kummelnäs Vägförening främst
gynnar särintressen, är den nyligen genomförda avstängning av biltrafik som
genomförts på Drottningvägen. Vägföreningen hänvisar till en - för medlemmarna i
stort icke tillgänglig - enkät genomförd med de kringboende. Den verkliga
avsikten torde bestå i ren obstruktion, då Drottningvägen i den av den
moderatledda majoriteten nu beslutade planen, skall vara genomfartsväg försedd
med gång- och cykelbana. Detta vill inte Kummelnäs vägförening som helt enkelt
stängt av vägen för biltrafik. Denna biltrafik försvinner inte, utan tvingas nu
ta andra vägar, bl a har biltrafiken förbi Kummelnäs daghem och på Solviksvägen
ökat markant. Kummelnäs vägförening har genom sin åtgärd ensidigt förbättrat
trafiksituationen i det aktuella planområdet, men försämrat den kraftigt i
omkringliggande, trots att dessa också ingår i Vägföreningen. Inte minst
avstängningen av Drottningvägen visar det olämpliga i att kommunen avsäger sig
sitt övergripande ansvar. Det visar också med all tydlighet att det nu mycket
kontroversiella beslutet om enskilt huvudmannaskap inte bara berör de i den
aktuella planen direkt berörda fastighetsägarna, utan även de i de
inomkringliggande områdena boende.
Ytterligare en komplikation som skapas genom fastställande av enskilt
huvudmannaskap i den aktuella planen genereras av att planarbete avseende
Kummelnäs- och Vikingshillsvägarna inletts. Denna plan måste ha kommunen som
huvudman. Men skulle komma att direkt gränsa till - i det fall den moderatledda
majoritetens beslut i den här aktuella planen blir verklighet - en plan med
annat huvudmannaskap. Detta kan enligt oss socialdemokrater inte leda till några
andra effekter än att man här i så fall gynnar särintressen på andras
bekostnad.
Det förefaller uppenbart att politisk dogmatism är viktigare för moderaterna än
att människor får möjlighet att på egen hand lösa sina egna problem. Det
smidigaste sättet att verka för den enskildes bästa är naturligtvis att följa
svensk lagstiftning. Inte trotsa den. Inte ens för att försöka plocka egna
politiska poäng.
Vi socialdemokrater är särskilt besvikna på att kristdemokraterna och
folkparitet deltar i besluten på det sätt som nu sker. Vi hade högre
förväntningar på ställningstaganden FÖR den enskildes rätt till att få utveckla
såväl boende, boendemiljö som den egna familjens trivsel och hälsa."
Anteckningar
Cathrin Bergenstråhle (m) gjorde följande anteckning till protokollet:
"Det känns mycket positivt att kunna tillstyrka planen för del av Kummelnäs
söder om Grävlingsberg samt Grävlingsberg. Planarbetet har präglats av både
lyhördhet och nytänkande, vilket resulterat i en plan som både boende,
tjänstemän och politiker nu kan ställa sig bakom. Med ett starkt
medborgarinflytande och ett engagerat referensgruppsarbete har planen lotsats i
hamn av kompetenta tjänstemän. Inte minst har nytänkandet när det gäller VA- och
vägutbyggnaden varit viktigt för framgången. Glädjande är också att planen så
tydligt säkrar områdets värden, både vad det gäller kulturhistoria, natur och
boendekvalitet. Området föreslås få enskilt huvudmannaskap, efter att en stor
majoritet av de boende tydligt uttalat att de önskar bibehålla nuvarande
ordning, med vägföreningen som huvudman för vägar och allmänna platser."
Bo Ericson (mp) gjorde följande anteckning till protokollet:
"Den borgliga majoriteten har i 34 år dominerats av de moderata politikerna från
Saltsjöbaden. De har kunnat bilda den politiska majoritet som erfordras i en
demokrati, för att kunna styra hela Nacka. Detta är ett bevis på att demokratin
inte kan fungera när tre kommundelar sammanslås, och två kommundelar kan besluta
över den tredje. På samma sätt är det också i flera av Nackas
oppositionspartier. Därför har de flesta villaägarna i det två kommundelarna
aldrig betalat för några vägars upprustning annat än via skattsedeln. Detta
beslut som den borgliga gruppen i Boo områdesnämnd nu tagit, är helt emot de
tidigare detaljplaner som tvingar fastighetsägare betala över 300 00 kronor
(Tjäderstigen) var för upprustningarna av sina vägar, + alla framtida kostnader
+ vatten och avlopp. + rättegångskostnader.
Frågorna är många efter detta beslut.
1.Gjorde Boo områdesnämnd några fel när nämnden tog de tidigare planerna?
2.Kan fastighetsägarna inom dessa planer få någon ersättning?
3.Kommer detta beslut vara vägledande för pågående och kommande planer?
4.Om någon fastighetsägare överklagar denna plan och regeringen följer PBL, och
kräver att kommunen inte avsäger sig huvudmannaskapet, kommer Boo områdesnämnd
höja sina krav på vägarna och flytta in va-ledningarna i vägkropparna?"
<- Tillbaka
___
§ 171
Detaljplan för Kummelnäs 1:492, 1:494 och 1:508, Thomasvägen
Dnr ONB 2004/96-214
Beslut
Områdesnämnden antar detaljplanen.
Ärendet
Återremiss
Områdesnämnden Boo återremitterade den 20 september 2005, § 145 ärendet för att
undersöka möjligheterna att planera t.ex. äldreboende i radhuslägenheter.
Den nu gällande planen (Dp 19) anger bostäder i en våning. Utöver denna
bestämmelse finns ingen angiven bruttoarea eller byggnadsarea, avstånd till
tomtgräns mm. Tanken med detaljplan 19 var just att bebygga fastigheterna med en
mindre radhusgrupp för t ex äldreboende.
Ansökan om planändring har inkommit ifrån fastighetskontoret som önskar
bestämmelse i överensstämmelse med intilliggande kvarter för friliggande
enbostadshus. Från privat håll har inte inkommit önskemål om drift av t ex
äldreboende. Vad nämnden erfar finns det inte heller planer på en kommunal
produktion av äldreboende i detta område.
Bakgrund
För de tre tomterna gäller detaljplan (DP 19) som fastställdes 1989. Den anger
bostäder i en våning men saknar utöver detta bebyggelsereglerande innehåll. Den
sammanlagda tomtarealen är ca 3 000 m2.
Fastighetskontoret avser avyttra fastigheterna och har inkommit med ansökan om
planändring för att genom tillägg av planbestämmelse få en överensstämmelse med
intilliggande kvarter.
Den familj som initialt var intresserad av en större byggrätt på grund av ett
handikappat barn, lät i juli meddela att intresset för tomten inte längre
kvarstod. Tillägget till planbestämmelserna utarbetades därmed utifrån
byggrätterna för angränsande bebyggelse och skickades ut på samråd.
Planarbetets bedrivande
Områdesnämnden Boo beslutade att påbörja planarbetet den 16 februari 2005, § 25.
Planförslaget har hanterats med s.k. enkelt planförfarande, dvs. detaljplanen
antas av Områdesnämnden Boo efter samråd med berörda sakägare och myndigheter.
Samråd har skett med länsstyrelsens planmyndighet, infrastrukturenheten och
lantmäterimyndigheten. Planhandlingarna har tillsänts sakägare samt föreningar
och andra berörda enligt fastighetsförteckning.
Inga synpunkter har inkommit under samrådstiden. Inga ändringar är gjorda i
detaljplaneförslaget efter samrådet.
Mot bakgrund av vad som ovan framförts samt med hänvisning till
kommunfullmäktiges beslut, 1987-06-16, om delegation till områdesnämnden enligt
plan- och bygglagen 5 kap. 29 §, att anta planer som hanteras som enkelt
planförfarande, antar områdesnämnden planförslaget.
Planenhetens förslag till beslut
Områdesnämnden antar detaljplanen.
Handlingar i ärendet
Särskilt utlåtande 2005-09-02 reviderat 2005-09-26
Antagandehandlingar
Yrkanden
Bertil Damberg (s) yrkade att ärendet återigen skulle återremitteras för att
undersöka möjligheterna att planera t.ex. äldreboende i radhuslägenheter.
Gunilla Grudevall-Sten (fp) yrkade att nämnden skulle besluta i enlighet med
planenhetens förslag till beslut.
Dan Johansson (v) yrkade avslag på förslaget till beslut.
Beslutsgång
Ordföranden ställde först proposition på återremissyrkandet och fann att nämnden
avslog det.
Därefter ställde hon Gunilla Grudevall-Stens yrkande mot Dan Johanssons yrkande
och fann att nämnden beslöt i enlighet med Gunilla Grudevall-Stens yrkande att
anta detaljplanen.
Anteckningar
Den socialdemokratiska gruppen gjorde följande anteckning till protokollet:
"Förslaget om planändring togs ursprungligen fram för att anpassa en av
fastigheterna till handikappboende. Då nu den tilltänkta familjen valt att hoppa
av kommunens erbjudande, är det naturligt att ta reda på om fastigheterna kan
användas till ett motsvarande ändamål. Därför förslog vi socialdemokrater vid
föregående nämnsammanträde att ärendet skulle återremitteras för utredning om så
kunde vara fallet. När ärendet nu återkommer direkt vid nästa nämndsammanträde
utan att något större arbete förefaller lagts ner på ärendet, känns det inte
tillfredsställande. Vi tycker inte att föregående nämnds beslut tagits riktigt
på allvar.
I andra sammanhang tycks dock inte beredningsresurser saknas. Så har den familj
som i juli tackade nej till kommunens erbjudande om ändrad detaljplan för att
uppfylla de särskilda handikappbehov som förelåg, erhållit bygglov på annan
fastighet. Där är bygget redan igång, med ifrågasättande från berörda grannar i
fråga om vilka avsteg som gjorts från detaljplanen. Detta bygglov har beviljats
av tjänsteman, utan att nämnden informerats. Samtidigt som nämnden alltså haft
att hantera den detaljplan som framtagits för just den aktuella familjens behov.
Med alla fakta på bordet, kan det tyckas som om nämnden har viktigare uppgifter
än att lägga tid och resurser på ärenden som genom delegation har verkställts på
annat sätt."
<- Tillbaka
___
|
