Boo Områdesnämnd 2004-10-13
Detta är ett utdrag ur protokollet från Boo Områdesnämnd
2004-10-13 innehållande punkter som ansetts beröra Kummelnäs.
OBS!
- Utdraget innehåller inte alla punkter/paragrafer som föredrogs på mötet.
- I vissa fall har delar av punkter/paragrafer som inte berör Kummelnäs utelämnats.
- Vi kan inte garantera utdragets överensstämmelse med originalet.
- Originalet kan läsas i sin helhet hos Nacka Kommun.
Detta utdrag innehåller följande punkter:
<- Tillbaka
___
§ 159
Mellanlagring och behandling av förorenade massor på Stora Höggarn
Beslut
Nämnden beslutar att ta upp ärendet på dagens sammanträde.
Informationen noteras till protokollet.
Ärendet
Christer Rosenström, chef för enheten Miljö, Folkhälsa & Säkerhet, informerade i
ärendet.
Av informationen framgick bl.a. följande:
NCC Construction Sverige AB vill använda ön Stora Höggarn som ligger i
Höggarnsfjärden mellan Lidingö, Vaxholm och Nacka kommuner och hör till Lidingö
för mellanlagring och behandling av förorenade massor.
NCC har slutit ett avtal med Fastighets AB Stora Höggarn om markanvändning.
Ett s.k. församråd har ägt rum och Länsstyrelsen ska nu avgöra om verksamheten
kan antas komma att medföra betydande miljöpåverkan.
NCC måste ansöka hos Miljödomstolen om tillstånd enligt miljöbalken för att
bedriva sin verksamhet.
Denna ansökan kommer att avse:
-Hamnverksamhet med lossning och lastning av massor
-Utfyllnad i vattnet för att skapa nödvändiga verksamhetsytor
-Ändrad sträckning av tidigare planerad pir
-Dragning av bottenförlagd vattenledning
-Mellanlagring av max 100 000 ton massor vid ett och samma tillfälle
-Behandling av max 150 000 ton massor per år
Nacka kommun kommer att delta i det utökade samråd som så småningom kommer att
genomföras.
Nämnden tackade för informationen och noterade den till protokollet.
<- Tillbaka
___
§ 163
Detaljplan för del av Kummelnäs och Velamsund, område Grävlingsberg och Söder Grävlingsberg
Dnr KFKS 1999/95-214, KFKS 2002/32-214
Beslut
Områdesnämnden Boo föreslår Kommunstyrelsen att driva detaljplanen vidare med
enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark.
Ärendet
Planenheten har redovisat ärendet i en skrivelse daterad 28 september 2004.
I 6 kap 26 § plan- och bygglagen, PBL, stadgas att kommunen skall vara huvudman
för allmänna platser om det inte finns särskilda skäl till annat. Detta betyder
att huvudregeln är att kommunen skall vara huvudman.
Av kommentaren till plan- och bygglagen framgår att regeln tar sikte på att det
skall vara möjligt med enskilt huvudmannaskap i områden som tidigare var avsedda
att regleras med byggnadsplan, såsom områden för fritidsbebyggelse. Senare
praxis visar att enskilt huvudmannaskap är tänkbart även i områden för
permanentboende om området även efter planläggningen skulle ha karaktären av
fritidsboende. Oavsett att ett område till 65 procent omfattat fritidsbebyggelse
har det ansetts att kommunen skall vara huvudman om området innehåller delar som
är av intresse även för andra än de som bor i det och om det finns starka
bevarandeintressen som inte enbart berör själva bebyggelsen utan även är knutna
till nyttjande av parkytor och gator (till exempel som rekreationsområde,
intressant för turister). Det området hade till delar också stadskaraktär.
I ett avgörande avseende Nacka kommun, detaljplan för område vid Dalkarlsvägen
med flera i Boo, har Regeringen lyft fram frågan om de enskilda
fastighetsägarnas uppfattning om vem som skall vara huvudman och indirekt antytt
att enskilt huvudmannaskap kan vara aktuellt om en majoritet av fastighetsägarna
vill ha det så och detta framgår genom enkät eller liknande. Hur stark
majoriteten skulle vara framgår inte av avgörandet. Planenheten gjorde i detta
fall en enkätundersökning, genom ett oberoende marknadsundersökningsföretag.
Resultatet blev en stor majoritet för kommunalt huvudmannaskap. Därefter
beslutade kommunstyrelsen att ta fram en detaljplan med kommunalt
huvudmannaskap.
Om annan än kommunen skall vara huvudman skall det anges i planen. I
genomförandebeskrivningen bör det finnas en redogörelse för hur det är tänkt
kring den enskilda huvudmannen.
Skall enskild vara huvudman får man vända sig till anläggningslagens (AL)
regler. Någon annan form av huvudman, än en tillkommen genom den lagstiftningen
synes inte möjlig. Den enskilda huvudmannen utgörs således av en form av
sammanslutning där fastigheterna i planområdet ingår. Kommunen har enligt 17 §
AL rätt att påkalla förrättning för att en vägförening som skall vara huvudman
för allmänna anläggningar skapas. Förrättningen görs av lantmäterimyndighet.
Detaljplanens krav gäller oberoende av vem som är huvudman. Det är inte enskilt
eller kommunalt huvudmannaskap som skall avgöra standarden på vägarna utan
områdenas behov vid den utbyggnad som planen medger.
Gatukostnadsutredning
En gatukostnadsutredning kommer att genomföras av Exploateringsenheten under
hösten 2004 och våren 2005. I utredningen görs en probleminventering av det
befintliga vägnätet som tydliggör de åtgärder som måste vidtas för att vägarna
ska uppnå den kvalitet som krävs. Utredningen ger också ett säkrare
kostnadsunderlag än vad som hittills har presenterats i
genomförandebeskrivningen. Exploateringsenheten beräknar att samråd kring
gatukostnadsutredningen kan hållas i februari-mars 2005 och utställning i
april-maj 2005. Därefter fattar Kommunstyrelsen beslut om gatukostnaderna.
Huvudmannaskap
Exploateringsenheten förordade i sitt yttrande till kommunstyrelsens
arbetsutskott, under utställningen (25/11 2003) ett kommunalt huvudmannaskap för
allmän platsmark. De skäl som framfördes är att då kommunen är huvudman för
vatten och avlopp, förenklas plangenomförandet om kommunen även är huvudman för
allmän plats (gata, natur, etc.). P.g.a. detta och gällande lagstiftning
förordas därför ett kommunalt huvudmannaskap.
Förslag till beslut
Områdesnämnden Boo föreslår Kommunstyrelsen att driva detaljplanen vidare med
kommunalt huvudmannaskap för allmän platsmark.
Yrkanden
Dan Johansson (v) yrkade med instämmande av Bo Ericson (mp) och Nils Ruus (s)
för socialdemokraterna att nämnden skulle besluta i enlighet med planenhetens
förslag.
Gunilla Grudevall-Sten (fp) yrkade för folkpartigruppen, den moderata gruppen
och Birgitta Persson (kd) att Områdesnämnden Boo skall föreslå Kommunstyrelsen
att driva detaljplanen vidare med enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden hade beslutat i
enlighet med Gunilla Grudevall-Stens yrkande.
Votering begärdes och verkställdes.
För Gunilla Grudevall-Stens yrkande röstade Susann Fogelström (m), Cathrin
Bergenstråhle (m), Magnus Plathin-Sturaeus (m), Börje Wessman (m), Lennart
Grudevall (fp), Gunilla Grudevall-Sten (fp) och Birgitta Persson (kd).
För Dan Johanssons yrkande röstade Anders Huzelius (s), Nils Ruus (s), Dan
Johansson (v) och Bo Ericson (mp).
Nämnden beslöt med 7 röster mot 4 i enlighet med Gunilla Grudevall-Stens
yrkande.
Peter Zethraeus (m), Bertil Damberg (s) och Karin Norman (s) deltog p.g.a. jäv
inte i handläggningen av ärendet.
Reservationer
Den socialdemokratiska gruppen lämnade följande reservation till protokollet:
"Den moderatledda majoriteten har ansvarat för samhällsplaneringen i Boo sedan
1973. Sedan dess har ett stort antal fastigheter belagts med byggförbud. Få
bostadsområden i västvärlden torde lida av ett så omfattande politiskt veto i
människors vardag som det den moderatledda majoriteten belagt stora delar av Boo
med.
I Boo har det till och med bildats organisationer för trångbodda. Detta har inte
hänt sedan bostadsmisären på 1920-talet. Barnfamiljer som trängs ihop på 45
kvm:s boyta förvägras att bygga ut ens några få kvm. Vattnet räcker ibland inte
till att alla kan få duscha på morgonen. Det finns familjer i Boo som får nöja
sig med utedass. Samtidigt som Nacka kommun slutat att hämta latrin, då det
anses otidsenligt med en sådan kommunal service. Till och med latrinet nödgas
den enskilde fastighetsägaren ta hand om själv.
Arbetet med den nu aktuella detaljplanen, delar av Kummelnäs, Grävlingsberg och
Velamsund igångsattes för mer än 5 år sedan. Genom den moderatledda majoritetens
agerande, kan de komma att dröja ytterligare ett antal år. I september 2004
redovisades resultatet av utredning för den moderatledda majoritetens senaste
hugskott avseende enskilt huvudmannaskap för vatten och avlopp. Hela denna
modell sågades med knäna. Att detta hugskott försenat den enskildes möjligheter
att förbättra sitt boende med ett år sades det ingenting om. Bl a hänvisades
till att det enskilda huvudmannaskapet bryter mot principen om likställighet för
kommuninvånarna.
På samma sätt har Regeringsrätten i flera uppmärksammade domar upphävt den
moderatledda majoritetens försök att införa s k enskilt huvudmannaskap i våra
områden för permanent boende. Trots detta försöker nu alltså de borgerliga
partierna i Boo områdesnämnd, i brist på andra möjligheter, att vältra över
ansvaret till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har inget annat lagrum att följa
än Områdesnämnden. Resultatet torde därför bli att detaljplaneläggningen åter
kommer att försenas med flera år.
Det förefaller uppenbart att politisk dogmatism är viktigare för moderaterna än
att människor får möjlighet att på egen hand lösa sina egna problem. Det
smidigaste sättet att verka för den enskildes bästa är naturligtvis att följa
svensk lagstiftning. Inte trotsa den. Inte ens för att försöka plocka egna
politiska poäng.
Vi socialdemokrater är särskilt besvikna på att kristdemokraterna och
folkparitet deltar i besluten på det sätt som nu sker. Vi hade högre
förväntningar på ställningstaganden FÖR den enskildes rätt till att få utveckla
såväl boende, boendemiljö som den egna familjens trivsel och hälsa."
Dan Johansson (v) reserverade sig mot beslutet.
Bo Ericson (mp) lämnade följande reservation till protokollet:
"Vid beräkningen av kostnaderna för upprustningarna av vägarna inom detta
område, ska hänsyn tas till att fastighetsägarna sedan kommunsammanslagningen år
1971 (33 år) själva bekostat sina vägar och att kommunen inte bidragit med annat
än ett bidrag till väghållningen, samtidigt som fastighetsägarna i stora delar
av Nacka fått sina vägar bekostade av kommunen.
Fastighetsindelningen ska bibehållas och minsta tomtstorlek efter styckning får
ej understiga 2000 kvm. Eventuella underskott för vägarna eller va, bör kunna
kompenseras av fastighets-försäljningar i Nacka."
<- Tillbaka
___
§ 164
Detaljplan för Kvarnbergsvägen, Skarpnäs 3:1 m.fl.
Dnr KFKS 2004/592-214
OBS, Kvarnberget ligger utan för Allt-i-Kummelnäs verksamhetsområde
men denna beslutspunkt har ändå tagits med eftersom den berör en intressant
aspekt angående kommunens agerande vad gäller vägstandard, se sista stycket
under rubriken 'Ärendet'. Red's anm.
Beslut
Områdesnämnden tillstyrker startpromemorian och skickar den vidare till
kommunstyrelsen för godkännande.
Ärendet
Planenheten har redovisat ärendet i en skrivelse daterad 28 september 2004.
Planområdet är beläget utmed Hasseluddsvägen sydväst om Kvarnsjön. Området ingår
som en del i en befintlig detaljplan (Detaljplan för Rensättra I, laga kraft
1991-11-08, DP 69). Gällande plan medger en omvandling av fritidshus till
villor. Bygglov ges under förutsättning att vägen (Kvarnbergsvägen) byggs ut
samt att en vatten- och avloppsanläggning kommer till stånd.
Under årens lopp har det inte varit möjligt att skapa den samfällighet som krävs
för att förbättra Kvarnbergsvägen. Det har i sin tur lett till att kommunen inte
kunnat lägga ner kommunala VA-ledningar i vägen. Planen har således aldrig
blivit genomförd i den aktuella delen. Ett fåtal fastigheter har dock fått
bygglov då de har sin utfart direkt till Hasseluddsvägen och samtidigt kunnat
ansluta sig till de kommunala VA-ledningarna som ligger i samma väg.
Kommunen har vid ett flertal tillfällen haft kontakt med fastighetsägarna i
syfte att få till stånd ett genomförande av planen, bl.a. har kommunen varit
beredd att acceptera en lägre vägstandard för att sänka gatukostnaderna, ett
förslag som fastighetsägarna inte godtagit. Planenheten bedömer nu att den enda
möjligheten som återstår är att ta fram en ny plan som föreskriver kommunalt
huvudmannaskap för Kvarnbergsvägen.
Planeringsförutsättningar
Området är kuperat med en hel del berg i dagen, vilket gör att
infiltrationsmöjligheterna är begränsade. Planområdet är idag det enda
kvarvarande som påverkar vattenkvaliteten i Kvarnsjön negativt genom läckage
från de enskilda avloppslösningarna, bortsett från ett par tomter i Lövberga som
inom en snar framtid kommer att anslutas till det kommunala VA-nätet. Det är av
största vikt att en långsiktigt hållbar VA-lösning tillskapas i området.
Kvarnbergsvägen har mycket låg standard. Anslutningarna till Hasseluddsvägen är
bristfälliga, bl.a. med hänsyn till lutningar och sikt. Avrinningen från
Kvarnbergsvägen fungerar dåligt.
I området finns 5 byggnader som betecknas som värdefulla från
kulturmiljösynpunkt. Alla fastigheter i området ägs av enskilda fastighetsägare.
Beskrivning av projektet
Planen föreslås medföra följande:
· Kommunalt vatten och avlopp
· Kommunalt huvudmannaskap för Kvarnbergsvägen
· Höjning av vägstandarden: körbana 3,5 meter, total vägbredd ca 7 meter,
möjlighet till omkörning av stillastående lastbil samt utbyggnad av diken
· Enkelriktning av Kvarnbergsvägen söderifrån
· Ombyggnad av de två anslutningarna till Hasseluddsvägen
· Möjligheter att bygga något högre hus än vad befintlig plan tillåter
Kommande planarbete
Planarbetet kommer att bedrivas med normalt planförfarande, dock kommer inget
programskede att genomföras. Översiktsplanen för Nacka kommun (antagen
2002-01-14) anger att det aktuella planområdet ingår i ett område avsett för
bostadsändamål med inslag av verksamheter. Området i sin helhet kommer att
permanentas. Kommunalt VA ska byggas ut i hela området. Den befintliga
detaljplanen för området ligger i linje med de riktlinjer översiktsplanen anger.
Planenheten har även under senare tid haft kontakter med markägarna för att
diskutera den befintliga planens genomförande. Mot ovanstående bakgrund anser
planenheten att inriktningen för området är väl känd och att ett
detaljplaneprogram därmed är onödigt.
Preliminär tidplan
Planarbetet skulle kunna löpa enligt följande tidplan:
Oktober 2004 - Tillstyrkan av startpromemorian i områdesnämnden
November 2004 - Godkännande av startpromemorian i KSAU
Första halvåret 2005 - Remiss/samråd om planförslaget och
gatukostnadsutredningen
Andra halvåret 2005 - Utställning av planförslaget och gatukostnadsutredningen
Slutet av 2005 - Antagande i kommunfullmäktige
Yrkanden
Peter Zethraeus (m) yrkade för den moderata gruppen, folkpartigruppen och
Birgitta Persson (kd) med instämmande av den socialdemokratiska gruppen, Dan
Johansson (v) och Bo Ericson (mp) att nämnden skulle besluta i enlighet med
förslaget till beslut.
Beslutsgång
Nämnden beslöt i enlighet med förslaget till beslut.
Anteckningar
Den moderata gruppen, folkpartigruppen och Birgitta Persson (kd) gjorde följande
anteckning till protokollet:
"Vi tillstyrker att ett start-PM tas fram för området. Vi förutsätter att det
fortsatta planarbetet sker i nära samklang med de boende, och enligt de boendes
önskemål. Vi ställer oss samtidigt mycket frågande till flera av de punkter som
nämns under rubriken "Beskrivning av projektet" i tjänsteskrivningen och menar
att start-PM:et inte bör låsa planen enligt dessa. T.ex. kan en körbanebredd på
7 meter på en enkelriktad gata i ett bostadsområde ifrågasättas."
Den socialdemokratiska gruppen gjorde följande anteckning till protokollet:
"Ärendet visar på hur - som vi ser det - politisk dogmatism istället för en
pragmatisk verklighetsuppfattning hindrar en nödvändig utveckling av våra
bostadsområden. Ärendet visar med all tydlighet att det enskilda
huvudmannaskapet inte äger tillämplighet i områden för permanentboende."
<- Tillbaka
___
§ 165
Detaljplan för del av Kummelnäs, Björnbergsområdet (omr E)
Dnr KFKS 2003/349-214
Alternativ A (kommunalt huvudmannaskap)
Upprättad på Miljö & Stadsbyggnad april 2003 och reviderad november 2003
Beslut
Nämnden återremitterar ärendet och ber sina tjänstemän att skyndsamt titta på
och ta fram förslag på lösning som innebär stor tomt, stort hus samt mindre
tomt, mindre hus (andelstal) samtidigt som tomtstorleken skall passa mot den
faktiska topografin (man måste alltså på plats gå igenom tomt för tomt och se
vilka fastigheter som skulle tåla en styckning).
Det kompletterade och reviderade utställningsmaterialet håller sedan öppet för
såväl kommunalt som enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark där sedan
inkomna yttranden under utställningen kommer att vara vägledande i
huvudmannaskapsfrågan.
Ärendet
Planenheten har redovisat ärendet i en skrivelse daterad 17 november 2003.
Planeringsstrategi för utvecklingsområden i Boo, som godkändes av
kommunstyrelsen 19/2 2001, § 25 utgör ett handlingsprogram för planarbetet och
VA-utbyggnaden i Boo.
Områdesnämnden beslutade 12/12 2001, § 326 att godkänna en startpromemoria och
gav Miljö & Stadsbyggnad i uppdrag att planlägga området. Samrådstiden pågick
under tiden den 3/6 till den 16/9 2002. Ett samrådsmöte hölls den 17/6 2002.
Inkomna synpunkter under samrådstiden har redovisats i en samrådsredogörelse.
Områdesnämnden beslöt den 23/4 2003, § 110 att återremittera ärendet för att ge
den lokala vägföreningen möjlighet att inkomma med ett förslag på vägkostnaden
senast den 31/5 2003. Områdesnämnden noterade till protokollet att Kummelnäs
vägförening inkommit med en kostnadsbedömning för utbyggnad av vägarna inom
planområdet, den 11/6 2003, § 151 samt beslöt att ställa ut planförslaget 11/6
2003, § 179.
Kommunstyrelsen noterade anmälan om övergång av planen från enkelt till normalt
planförfarande 25/8 2003, § 138.
Planförslaget var utställt under tiden den 3/7 till och med 1/9 2003.
Underrättelse om utställningen har skickats till berörda remissinstanser samt
sakägare enligt fastighetsförteckning.
I planarbetet har de helt dominerande frågorna varit huvudmannaskapet för den
allmänna platsmarken, kostnaderna för upprustning av vägarna m.m. samt i viss
mån storleken på byggrätterna. Detaljplanen har varit utställd med två
alternativ, A (kommunalt huvudmannaskap) och B (enskilt huvudmannaskap).
Miljö & Stadsbyggnad har sammanfattat de under utställningstiden inkomna
yttrandena och kommenterat dem.
Föreslagna revideringar av planförslaget
Minsta tomtstorlek föreslås ändras till 1200 m², för att möjliggöra fler
fastigheter och på så sätt minska kommunens VA-underskott inom planområdet.
Teoretiskt kan ca 47 fastigheter tillkomma. Förtätningen innebär en så
omfattande förändring av områdets karaktär och ekonomiska konsekvenser för
fastighetsägarna att en ny utställning erfordras. Fler fastigheter innebär t.ex.
lägre gatukostnader för fastighetsägarna.
Med bakgrund av den ovan föreslagna förtätningen anser kontoret att det inte
finns särskilda skäl enligt plan- och bygglagen, 6 kap. 26 §, för kommunen att
frånsäga sig huvudmannaskapet för allmän plats. Detta trots att cirka 50 % av
fastighetsägarna inom planområdet skriftligt förordat enskilt huvudmannaskap.
Den sammanlagda byggrätten för uthus/garage utökas till 60 m², dock med
begränsningen att den största byggnaden högst får vara 40 m².
Den mark som inte får bebyggas, s.k. punktprickad mark, justeras på begäran från
fastighetsägare där så bedömts lämpligt.
Förslag till beslut
Det reviderade detaljplaneförslaget, alternativ A, ställs ut.
Yrkanden
Cathrin Bergenstråhle (m) lämnade för den moderata gruppen, folkpartigruppen och
Birgitta Persson (kd) följande yrkande:
"Att nämnden återremitterar ärendet och ber våra tjänstemän att skyndsamt titta
på och ta fram förslag på lösning som innebär stor tomt, stort hus samt mindre
tomt, mindre hus (andelstal) samtidigt som tomtstorleken skall passa mot den
faktiska topografin (man måste alltså på plats gå igenom tomt för tomt och se
vilka fastigheter som skulle tåla en styckning).
Detta är den mest flexibla lösningen mot bakgrund av att vi anser det nu
liggande förslaget har för hög exploateringsgrad och att vi vill att karaktären
i området bibehålls.
Att det kompletterade och reviderade utställningsmaterialet sedan håller öppet
för såväl kommunalt som enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark där sedan
inkomna yttranden under utställningen kommer att vara vägledande i
huvudmannaskapsfrågan."
Bertil Damberg (s) yrkade för den socialdemokratiska gruppen med instämmande av
Dan Johansson (v) och Bo Ericson (mp) att nämnden skulle tillstyrka förslaget
till beslut med undantag av delningstalet som ska vara 2 000 m2.
Beslutsgång
Ordföranden ställde proposition på återremissyrkandet och fann att nämnden hade
beslutat att återremittera ärendet.
Votering begärdes och verkställdes.
För återremissyrkandet röstade Susann Fogelström (m), Cathrin Bergenstråhle (m),
Peter Zethraeus (m), Magnus Plathin-Sturaeus (m), Lennart Grudevall (fp),
Gunilla Grudevall-Sten (fp) och Birgitta Persson (kd).
För avslag på återremissyrkandet röstade Bertil Damberg (s), Anders Huzelius
(s), Dan Johansson (v) och Bo Ericson (mp).
Med 7 röster mot 4 beslöt nämnden i enlighet med återremissyrkandet.
Reservationer
Den socialdemokratiska gruppen lämnade följande reservation till protokollet:
"För fyra år sedan träffades en partiövergripande överenskommelse i
Områdesnämnden i Boo - Planeringsstrategi för utvecklingsområden i Boo. Denna
har nu genom den moderatledda majoritetens försorg slutgiltigt havererat.
Det är med stor upprördhet vi konstaterar att de partier som i andra sammanhang
säger sig värna den enskildes frihet och äganderätt nu lägger ett förslag där
"man .. alltså på plats måste gå igenom tomt för tomt och se vilka fastigheter
som skulle tåla en styckning" Denna hantering anser vi sakna stöd i svensk
lagstiftning och samhällsplaneringstradition. För oss - och sannolikt för de
enskilda fastighetsägare som kommer att drabbas - ger dessa politikers ingrepp i
den enskilda rätten negativa associationer.
I tidigare område som verkställts inom ramen för planeringsstrategin för Norra
Boo (Sågsjöhöjden) och som sagts vara prejudicerande för den fortsatta
omvandlingen, var minsta tillåtna tomtstorlek 2000 kvm. För att bibehålla
områdets karaktär, men inte minst ge samma förutsättningar för fastighetsägarna,
även i Björnberget är det självklart att samma delningstal ska gälla, dvs minsta
tomtstorlek 2000 kvm. Att skövla hela områden som en följd av Nacka kommuns
katastrofalt dåligt skötta ekonomi, kan vi inte acceptera. De är inte de boende
inom våra utvecklingsområden som ska ta konsekvenserna av kommunens underskott
och oförmåga."
Dan Johansson (v) reserverade sig mot beslutet.
Bo Ericson (mp) lämnade följande reservation till protokollet:
"Vid beräkningen av kostnaderna för upprustningarna av vägarna inom detta
område, ska hänsyn tas till att fastighetsägarna sedan kommunsammanslagningen år
1971 (33 år) själva bekostat sina vägar och att kommunen inte bidragit med annat
än ett bidrag till väghållningen, samtidigt som fastighetsägarna i stora delar
av Nacka fått sina vägar bekostade av kommunen.
Fastighetsindelningen ska bibehållas och minsta tomtstorlek efter styckning får
ej understiga 2000 kvm. Eventuella underskott för vägarna eller va, bör kunna
kompenseras av fastighets-försäljningar i Nacka."
<- Tillbaka
___
§ 169
Avtal med SL om infartsparkering i Orminge C
Dnr ONB 2004/103-050
Beslut
1. Under förutsättning att kommunstyrelsen och ägaren till fastigheten Orminge
46:1 träffar överenskommelse om servitutsavtal beslutar Områdesnämnden Boo att
ingå föreslaget avtal om infartsparkering i Orminge Centrum med Storstockholms
lokaltrafik, SL.
2. Områdesnämnden uppdrar till ordföranden och handläggande
exploateringsingenjör att underteckna avtalet när förutsättningen om servitut är
uppfylld.
3. Områdesnämnden uppdrar åt exploateringsenheten att genomföra upphandlingen
och delegerar till exploateringschefen att fatta däri ingående beslut.
4. Nämnden delegerar till presidiet att godkänna trafiklösningen.
Ärendet
Exploateringsenheten har redovisat ärendet i en skrivelse daterad 24 september
2004.
Orminge centrum är idag en viktig omstigningsplats mellan bil och buss. Den
infartsparkering som finns idag är inte tillräcklig. Ett förslag till ny
infartsparkering har därför tagits fram. Förslaget innebär en ny anläggning norr
om Edövägen och väster om Mensätravägen.
Kommunens tjänstemän har tillsammans med SL utarbetat ett avtal som reglerar
utbyggnad, kostnadsfördelning och framtida drift för anläggningen. Avtalet
biläggs denna tjänsteskrivelse.
Kommunen ansvarar för genomförandet av en anläggning med ca 105 bilplatser. I
åtagandet ingår upphandling av projektering och entreprenad. Projektering är
påbörjad inom ramen för den budget som är beslutat för Orminge Centrum för 2004.
SL ersätter kommunen för projektering och byggande. Kostnaden för anläggningen
är kalkylerad till 3 500 000 kr.
Kommunen står för drift och underhåll av anläggningen. Driftkostnaden för
anläggningen bedöms vara ca 50 000 kr per år. Standardförbättringar och
reinvesteringar bekostas av SL.
Kommunen ska ställa mark till förfogande. Tillfart och samt del av själva
anläggningen kräver tillgång till del av fastigheten Orminge 46:1 som ägs av
Kommanditbolaget Ormingehus. Tillgången säkras genom ett servitutsavtal mellan
kommunen och bolaget.
Yrkanden
Birgitta Persson (kd) yrkade för (kd), (m) och (fp) med instämmande av (s) att
nämnden skulle besluta i enlighet med förslaget till beslut samt delegera till
presidiet att godkänna trafiklösningen då vi i dag är oroliga över in- och
utfarten. Detta med anledning av att det bl.a. finns flera skolor samt
vårdcentral i området.
Beslutsgång
Nämnden beslöt i enlighet med förslaget till beslut samt i enlighet med Birgitta
Perssons tilläggsyrkande.
Anteckningar
Bo Ericson (mp) gjorde följande anteckning till protokollet:
"Jag tycker att den föreslagna infartsparkeringen ska anläggas ca 10 meter från
Edövägen, så att vi från centrum upplever de gröna träden. Mitt igenom
naturområdet från Edövägen till Sarvträsk ska ett ca 10-15 meter brett grönstråk
sparas, för att där kunna bygga en gc-väg som en länk mellan centrum och
Myrsjöskolan. Utmed gc-vägen kan ett grunt brett dike som mynnar i Sarvträsk
anläggas, så att man kan gå genom ett smalt parkområde längs en vattenspegel.
Jag tror att det är mycket viktigt för Orminge centrum att köpcentrumet inte
upplevs som en enda stor parkeringsplats."
<- Tillbaka
___
§ 173
Sjöar i Boo
Cathrin Bergenstråhle (m) 25 augusti 2004
Beslut
Nämnden beslutar att bjuda in Birgitta Held Paulie miljöhandläggare på enheten
Miljö, Folkhälsa & Säkerhet för att informera om sjöarna i Boo på nästa
sammanträde.
Ärendet
Cathrin Bergenstråhle (m) hade den 25 augusti 2004 lämnat följande förslag:
"Jag skulle vilja ha en rapport om tillståndet hos sjöarna i Boo och förslag på
åtgärder som kan vidtas för att förhindra igenväxning och igenslamning i väntan
på att kommunalt VA genomförs."
Direktör Mats Bohman föreslog att nämnden med anledning av Cathrin
Bergenstråhles initiativ skulle bjuda in Birgitta Held Paulie miljöhandläggare
på enheten Miljö, Folkhälsa & Säkerhet för att informera om sjöarna i Boo på
nästa sammanträde.
Nämnden beslöt i enlighet med Mats Bohmans förslag.
<- Tillbaka
___
|
