Allt-i-Kummelnäs
Kummelnäs Gård 1976 
      Historia      Natur      Debatt      Klotterplank      Privat      Föreningar    Kontakt   


 Boo Omr.nämnd
Möte 2006-09-26
Möte 2006-08-30
Möte 2006-06-14
Möte 2005-08-31
Möte 2005-06-15
Arkiv
Nämndens politiker
Träffpunkt Boo

Boo Områdesnämnd 2004-01-28

Detta är ett utdrag ur protokollet från Boo Områdesnämnd 2004-01-28 innehållande punkter som ansetts beröra Kummelnäs.

OBS!
- Utdraget innehåller inte alla punkter/paragrafer som föredrogs på mötet.
- I vissa fall har delar av punkter/paragrafer som inte berör Kummelnäs utelämnats.
- Vi kan inte garantera utdragets överensstämmelse med originalet.
- Originalet kan läsas i sin helhet hos Nacka Kommun.

Detta utdrag innehåller följande punkter:

<- Tillbaka

___
	

§ 11
Samrådsinbjudan till ledamöter i Områdesnämnden Boo

Beslut Områdesnämnden noterar Stadsledningskontorets redogörelse till protokollet Ärendet Stadsledningskontoret har redovisat ärendet i en skrivelse daterad 23 oktober 2003. Peter Zethraeus (m) har lämnat in ett förslag till områdesnämnden att samtliga nämndens ledamöter rutinmässigt ska kallas till informations- och samrådsmöten som hålls angående detaljplanearbeten av allmänt intresse. Syftet med samrådsinbjudan är att tydliggöra dialogen mellan boende och nämndens ledamöter och att ge information till nämndens ledamöter att möten hålls för att om önskvärt närvara på mötet. Områdesnämnden konstaterade (§ 123, 2003) att det är ett bra initiativ vars juridiska konsekvenser behöver undersökas. Juridiska konsekvenser Enligt PBL finns inga bestämmelser som reglerar vilka som ska vara med vid samrådsmöten. Det finns med andra ord inga juridiska hinder för nämndens ledamöter att närvara på samrådsmöten. Information och kallelser till samråd idag Idag kallar planenheten rutinmässigt representanter från områdesnämnderna till samrådsmöten. Varje parti får en inbjudan, därefter får de avgöra vem eller vilka som ska närvara. Ofta kommer endast en eller två. Från Områdesnämnden Boo brukar ingen, en eller vid något enstaka tillfälle två komma. Innan tidpunkten för samrådsmötet bestäms, kontaktas områdesnämndernas ordförande för att stämma av om tidpunkten för samrådsmötet är lämplig. Förhållningssätt i övrigt Syftet med samråd är dels att förbättra beslutsunderlaget genom att kunskap och synpunkter som finns i det aktuella området tillförs detaljplanearbetet dels att ge berörda intressenter möjlighet till insyn och påverkan. Om nämndens ledamöter delta på samrådsmöten eller liknande möten är det viktigt att nämndens ledamöter har ett lyssnande förhållningssätt så att de inte föregriper beredning och beslut i nämnden genom kommentarer och bedömningar om detaljplaneförslaget. Det är genom samrådsredogörelsen, som väger in samtliga inkomna synpunkter med programbeslut och detaljplaneförslag, som nämnden tar ställning till eventuella justeringar av detaljplaneförslaget.
<- Tillbaka ___ § 12
Ärenden som väcks av ledamot och frågor som ställs
Förslag till kompletterande rutiner
Beslut Områdesnämnden antar följande kompletterande rutiner för hantering av ärenden som ledamöter väcker och frågor som ledamöter önskar få besvarade vid sammanträde. 1. Ärende som ledamot önskar väcka i nämnden skall skriftligen lämnas till nämndsekreteraren senast tio arbetsdagar före det sammanträde som ledamoten önskar väcka ärendet vid. Skrivelsen skall skickas ut till samtliga ledamöter och ersättare. 2. Skrivelsen skall innehålla ett motiverat förslag till beslut. Frågor som ledamöter önskar få besvarade skall inte betraktas som ärenden. 3. Nämnden skall vid sammanträdet ta ställning till om förslaget som ärendet avser skall utredas. Direktör med samordningsansvar skall vid sammanträdet lämna muntlig kommentar till förslaget. 4. Fråga som ledamot önskar få besvarad skall lämnas till direktör med samordningsansvar senast två veckor före det sammanträde då man önskar få den besvarad i nämnden. Fråga och svar anmäls under en punkt "Frågor från ledamöter". Frågorna får inte kräva omfattande utredningsarbete utan skall vara av sådan karaktär som de enkla frågor som ledamot i kommunfullmäktige får ställa till ordförande för en nämnd. 5. För att kunna väcka ett ärende eller få en fråga besvarad måste ledamoten närvara vid sammanträdet när dessa frågor hanteras. Ärendet Stadsledningskontoret har redovisat ärendet i en skrivelse daterad 14 januari 2004 Områdesnämnden behandlade vid sitt sammanträde den 13 mars 2002, § 65, frågan om hantering av ärenden som ledamöter anmält I fråga om ärenden som ledamot önskade väcka beslutade nämnden följande. "En punkt' Ärenden initierade av nämndens ledamöter och ersättare' sätts upp på föredragningslistan under huvudrubriken VERKSAMHET. Under den punkten behandlar nämnden ärenden, som någon i nämnden har tagit initiativ till. Dessa ärenden ska tidigare ha lämnats skriftligt till nämndsekreteraren för att kunna skickas ut tillsammans med övriga handlingar till sammanträdet. Nämnden beslutar sedan på sammanträdet hur dessa ärenden ska behandlas. Genom denna hantering får både nämnden och nämnddirektören en förhandsinformation om vilka ärenden som nämnden har att ta ställning till vid sammanträdet, vilket borde ge ett bättre underlag för hur man ska behandla ärendena." Det är av vikt för förtroendet för de beslut nämnden fattar att ärenden som väcks av ledamöter utreds innan beslut fattas i sak. Så sker inte fullt ut idag. I nu förevarande ärende lämnar stadsledningskontoret förslag till förtydligande regler till stöd för ovanstående beslut. Hur omfattande utredning som ett ärende skall genomgå får avgöras i vardera enskilt fall. Till stöd för nämndens beslut att utreda ett förslag i ett ärende som väcks av en ledamot föreslås att direktören med samordningsansvar lämnar en kort, muntlig kommentar till det förslag som ärendet handlar om. Reglerna bör dock inte tolkas som så långtgående att nämnden inte kan fatta beslut i ärendet vid samma sammanträde som det väcks om nämnden bedömer att den har ett fullständigt beslutsunderlag genom anmälan eller de upplysningar som direktören med samordningsansvar eller annan tjänsteman lämnar i samband med att ärendet väcks. Frågor Nämnden bör också skilja på att väcka ett ärende och att i nämnden avge ett svar på en fråga. Ett ärende avhandlar något där ledamoten önskar att nämnden skall fatta ett visst beslut. En fråga avser att få en upplysning om någonting. Stadsledningskontoret föreslår att nämnden förtydligar att frågor där frågeställaren önskar få svaret relaterat i protokollet skall ha ett omfång motsvarande enkla frågor som ledamöter får väcka i fullmäktige. De skall inte föranleda omfattande utredningsarbeten utan kunna besvaras utifrån information framtagen av direktören med samordningsansvar. I övrigt föreslås inga ändringar av beslutet den 13 mars 2002, § 65 om hur frågor och upplysningar med mera skall hanteras. Beslutsgång Nämnden beslöt i enlighet med Stadsledningskontorets förslag.
<- Tillbaka ___ § 21
Detaljplan för del av Hasseludden och Kummelnäs, Lövberga (Område D)
Dnr KFKS 1999/180-214
Beslut 1. Områdesnämnden beslutar att ställa ut planförslaget (kommunalt huvudmannaskap för allmän plats) 2. Hos länsstyrelsen göra framställan att strandskyddsförordnandet enligt 7 kap 15 § Miljöbalken upphävs inom kvartersmark. Ärendet Planenheten har redovisat ärendet i en skrivelse daterad 12 januari 2004. Planområdet är beläget i norra Boo, mellan Kvarnsjön och Lövbergaviken. För området gäller områdesbestämmelser OB 3 som vann laga kraft 1992. Områdesbestämmelserna reglerar fritidshusens storlek och innehåller bestämmelser till skydd för kulturhistorisk bebyggelse och befintlig vegetation. Hela planområdet berörs av riksintresse för kulturminnesvården och riksintresse för kust och skärgård. Större delen av planområdet omfattas av strandskyddsförordnande enligt Miljöbalken. Nacka Översiktsplan 2002, som antogs av kommunfullmäktige 2002-11-20, tar fasta på den markanvändning och de planeringsförutsättningar som redovisats i "Planeringsstrategi för utvecklingsområden i Boo". Planeringsstrategi för utvecklingsområden i Boo, godkänd av kommunstyrelsen 2001-02-19, § 25, utgör ett handlingsprogram för planarbetet och VA-utbyggnaden i Boo. Startpromemorian, tillstyrkt av områdesnämnden Boo, 2001-12-12, § 329, och godkänd av kommunstyrelsen, 2002-02-18, § 26, bygger på dessa planeringsförutsättningar. Initiativet till detaljplaneläggningen har tagits av fastighetsägarna i området. Inventeringar och underlag till planen har till stor del utarbetats av en arbetsgrupp utsedd av fastighetsägarnas intresseförening. Planarbetet har skett i samarbete och i samråd med fastighetsägarnas arbetsgrupp samt i dialog med fastighetsägarna och vägföreningen. Två alternativa planförslag har utarbetats. Den huvudsakliga skillnaden är planbestämmelsen om huvudmannaskap för allmän platsmark. Alternativ A innebär kommunalt huvudmannaskap och alternativ B enskilt huvudmannaskap för allmän plats. Planområdet är i huvudsak redan ianspråktaget för bebyggelse. Syftet med planförslaget är att ersätta nuvarande områdesbestämmelser med en detaljplan, som ska ge förutsättningar för en utbyggnad med villor samt skydda den värdefulla kultur- och naturmiljön. Utbyggnaden förutsätter att vägarna rustas upp samt att hela området förses med kommunalt vatten och avlopp. Med hänsyn till områdets kultur- och naturvärden bör nuvarande fastighetsstruktur med stora tomter bibehållas, värdefull vegetation och naturmark ska bevaras, nuvarande vägsträckningar ska i huvudsak bibehållas och för vissa byggnader av stort kulturhistoriskt intresse föreslås skyddsföreskrifter. Med dessa förutsättningar bedöms planområdet innehålla cirka 35 tomter för villabebyggelse. Områdesnämnden Boo beslutade 2003-06-11, § 180, att sända planförslaget på remiss och för samråd till berörda remissinstanser. Samrådstiden pågick under tiden 11 juni till den 1 september 2002. Samrådsmöte ägde rum den 16 juni 2002 (bil. 1). Stadsbyggnad har sammanfattat inkomna remissvar och kommenterat dem, se nedan. Samtliga remissvar biläggs. Föreslagna justeringar och kompletteringar · Endast alternativförslag A, kommunalt huvudmannaskap för allmän plats, föreslås ställas ut. Detta bland annat mot bakgrund av den enkätundersökning som fastighetsägarnas arbetsgrupp utfört under november - december 2003. Av 24 fastighetsägare har 19 svarat. 2 fastighetsägare har förordat enskilt huvudmannaskap medan 17 förordat kommunalt huvudmannaskap. · På önskemål från ett flertal fastighetsägare föreslås byggrätten för uthus och garage ökas till en sammanlagd area om 60 m2, varav den största byggnaden inte får överstiga 35 m2. · Området för bryggor i norra delen av Kvarnsjön utökas något för att en befintlig brygga ska omfattas av bestämmelsen. · En smal markremsa kommunägd mark mellan fastigheterna Kummelnäs 1:616 och 1:617 utläggs som naturmark. · För fastigheten Kummelnäs 9:8, som är bebyggd men två bostadshus, medges möjlighet till delning trots att det saknas cirka 190 m2 för att uppnå kravet om minsta tomtstorlek. · Mindre justeringar av mer redaktionell art föreslås i planbeskrivning, genomförandebeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Beslutsgång Nämnden beslöt i enlighet med planenhetens förslag. Anteckningar Den socialdemokratiska gruppen gjorde följande anteckning till protokollet: "Den aktuella detaljplanen innebär att i Boo redan boende får möjlighet att utveckla sitt boende. Det ser vi socialdemokrater som mycket positivt. Dessutom kan vi notera att detaljplanearbetet sker som normalt planförfarande och att huvudmannaskapet för allmän platsmark (inklusive vägar) blir kommunalt. Under lång tid har den borgerliga majoriteten försvårat och försenat allt detaljplanearbete genom att arbeta efter andra planeringsmodeller. Vi socialdemokrater vill i detta planärende som protokollsanteckning notera att det är viktigt att kommande upprustning av Lövbergavägen (gång- och cykelbana etc) inte ensidigt skall drabba fastighetsägarna i det nu aktuella planområdet." Den moderata gruppen gjorde följande anteckning till protokollet: "Planförslaget är ett utmärkt exempel på hur ett projekt kan drivas i positiv anda och i samklang med de boende. Det stora arbete som lagts ner av alla inblandade, inte minst från de boendes sida utgör en viktig beståndsdel i det liggande planförslaget. Den Moderata linjen är att de boendes önskemål ska väga tungt i planprocessen. Detta gäller både allmänna planbestämmelser och när det gäller huvudmannaskapet för vägar och allmän platsmark, oavsett om preferenserna ligger för enskilt eller kommunalt huvudmannaskap."
<- Tillbaka ___ § 24
Utvärdering och revidering av planeringsstrategin för utvecklingsområden i Boo
Dnr ONB 2003/174
Beslut Informationen noteras till protokollet. Ärendet Bertil Damberg har för socialdemokraterna tagit upp frågan att utvärdera den gällande Planeringsstrategin för Utvecklingsområden i Boo. Han har i en skrivelse i december 2003 anfört följande: "Under de tre år som gått sedan Planeringsstrategin för Utvecklingsområden i Boo fastställdes har grundläggande förutsättningar för denna planeringsstrategi ändrats. Därför behöver planeringsstrategin nu utvärderas och skyndsamt revideras efter de förutsättningar som nu gäller. Områdesnämnden ger därför Miljö & Stadsbyggnad uppdraget att skyndsamt utvärdera den gällande Planeringsstrategin för Utvecklingsområden i Boo samt föreslå nödvändiga korrigeringar." På sammanträdet informerade direktör Mats Bohman om att det till nämndens sammanträde i februari kommer att redovisas hur arbetet kommer att drivas för att genomföra det lokala mål som nämnden antagit vad det gäller att följa upp, utveckla och justera planeringsstrategin för Boo. Anteckningar Den socialdemokratiska gruppen gjorde följande anteckning till protokollet: "Vi bestrider den tolkning nämnddirektören gör av det initiativ som socialdemokraterna i Boo tagit i frågan om utvärdering och revidering av strategin för utvecklingsområden i Boo. Något sådant beslut som nämnddirektören hänvisar till att nämnden antagit, existerar enligt vårt förmenande inte. Det beslut, 2003-09-09 som nämnddirektören hänvisar lyder "Nämnden ska under mandatperioden följa upp, utveckla och justera planeringsstrategin för Boo." Det initiativ vi nu tar innebär att vi socialdemokrater anser att någon planeringsstrategi "att följa upp, utveckla och justera" då den moderatledda majoriteten under en rad av år misskött samhällsplaneringen i Boo överhuvudtaget inte längre existerar. Socialdemokraterna deltog därför inte i beslutet 2003-09-09. Den budget för Områdesnämndens verksamhet och investeringar som den moderatledda majoriteten fatta beslut om, visar med all tydlighet att någon strategi överhuvudtaget inte kommer att utvecklas. En sanning som alltför många fastighetsägare i Boo blivit varse. Det socialdemokratiska initiativet har således ett mycket mer grundläggande och seriöst innehåll än vad som framkommer av nämnddirektörens sammanfattning av ärendet, något vi avser att återkomma till. Socialdemokraterna i Boo medverkade under slutet av 1990-talet med den moderatledda majoriteten för att snabba upp utvecklingen av de fritidshusområden som sedan 60-talet varit föremål för en gradvis permanentning. Denna permanentning har fortlöpt utan att den sedan 30 år ansvariga moderatledda majoriteten har tagit sitt ansvar för att förse dessa områden med vatten, avlopp, vägar och annan nödvändig infrastruktur. Försörjning i form av skolor, dagis, äldreboende etc har också varit helt otillfredsställande. Vi socialdemokrater medverkade i framtagandet av en strategi för ATT SNABBA PÅ PLANERINGEN och för att därigenom möjliggöra för mängder av fastighetsägare att utveckla sitt boende. Då den moderatledda majoriteten idag inte visar någon som helst vilja att stödja grundtankarna i denna strategi, anser vi socialdemokrater att strategin för utvecklingsområden har havererat. För 4 år sedan var avsikten med strategin att ALLA fastigheter skulle erhållit vatten, avlopp, upprustade vägar och nya byggrätter inom 5 - 6 år. I dag talar den moderatledda majoriteten om 10 - 15 år. Från idag. Detta är oacceptabelt. Regeringsrätten har upphävt två av de förutsättningar som planeringsstrategin för utvecklingsområdena i Boo bygger på. Samtidigt har på tjänstmannainitiativ en trafikutredning för Norra Boo initierats. En av slutsatserna från denna trafikutrednings första referensgruppsmöte har gjort det klart att en motsvarande trafikutredning skulle legat som underlag redan när planeringsstrategin lades fast 1999/2000. Det torde även var klart att just regelverket för trafik omöjliggör en planarbetsmodell som den som nu praktiseras av den moderatledda majoriteten. Vi socialdemokrater har därför tagit initiativet till en revidering av planeringsstrategin i akt och mening att återupprätta det bristande förtroende för planeringsprocesserna som ett stort antal fastighetsägare känner i för dem viktiga frågor: att få möjlighet att utveckla sitt boende i den egenägda fastigheten utan att mötas av repressiva åtgärder eller besked från kommunens sida. Med mot dagens regelverk avstämd planeringsstrategi kommer planarbetet att kunna bedrivas i en betydligt högre takt, då överprövning av Boo områdesnämnds beslut inte kommer att behövas i samma utsträckning som idag. Till dess att ny strategi kunnat framtagas, förutsätter vi socialdemokrater att fastighetsägarna i Boo hanteras med generositet och att de som nöjaktigt kan hantera vatten och avlopp på den egna fastigheten också beviljas möjligheter att utveckla sitt eget boende efter eget (inom rimliga gränser) gottfinnande." Bo Ericson (mp) gjorde följande anteckning till protokollet: "Vi vill ansluta oss till Socialdemokraternas förslag. M&S och Fastighetskontoret började arbetet med planeringsstrategin den 2000-06-09 med en tjänsteskrivelse till KS. I tjänsteskrivelsen framgår det klart den politiska viljan att spara pengar på Boo, i följande citat. "Utbyggnad och förbättringar liksom drift av det lokala vägnätet kommer sannolikt att i de flesta fall att ske under enskilt huvudmannaskap. Väl fungerande vägföreningar finns etablerade inom utredningsområdet, som kan ta hand om denna uppgift. Det betyder att den kommunala ekonomin i det avseendet inte berörs på annat sätt än att kostnaderna för den kommunala bidraget till vägföreningarna p.g.a. permanentboende kommer att öka". Strategin var alltså följande: Nacka kommun kan bortse från kommunallagens krav på att alla invånare skall behandlas lika (Kap 2 § 2), eftersom speciallagen PBL tar över. "Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbättra en gata, får kommunen besluta att kostnaden för detta skall betalas av ägarna till de fastigheter som är belägna vid gatan". (Kap 6 §32) M&S började de första detaljplanerna med att använda sig av enkelt planförfarande. Med vilseledande information om kostnaderna som flerdubblades, och om felaktig information om att fastighetsägarna kunde välja huvudman, och utan någon enkät, drev tjänstemännen och de ansvariga politikerna igenom planerna. I och med det enkla planförfarandet kunde inte fastighetsägarna välja på ett kommunalt huvudmannaskap. De blev alltså lurade och vi hoppas på en rättelse. Nacka kommun har nu av Miljödepartementet fått bakläxa på sin strategi och måste nu rätta sig efter att kommunen skall vara huvudman om inte alla fastighetsägare inom planområdet vill ha kvar det enskilda huvudmannaskapet. Alla planer måste därför tas med normalt planförfarande. Fastighetsägarna behöver endast betala sina vägar via kommunalskatten. Vi vill att den omarbetade planeringsstrategin ska ta hänsyn till kommunallagens Kap 2 § 2. Därför vill vi ha en redovisning av hur Nacka kommun finansierat väghållningen och upprustningarna av vägarna i hela kommunen sedan kommunsammanslagningen år 1971, för de olika bostadsområdena, t.ex. Storängen, Saltsjö-Duvnäs, Solsidan. Kommunens utbyten av belysningsarmatur i t. ex Storängen. Enligt Ivo Hannus, kommunalråd på 80-talet så gjordes en omfattande upprustning av de kommunala vägarna i Saltsjöbaden direkt efter kommunsammanslagningen år 1971. Både vägar och avloppsledningar var i mycket dåligt skick. (avloppsrör av keramik). Allt på kommunens bekostnad. Vi anser att Nacka kommun skall vara med och dela kostnaderna för upprustningarna av vägarna. Dels för att kommunen ska ha ett incitament för att hålla ner kostnaderna och dels för att det är en rättvisefråga. Fastighetsägarna i utvecklingsområdena har bekostat både väghållningen och upprustningarna av sina vägar själva, och varit med om att via kommunalskatten bekosta kommunens vägar ca. 45 miljoner årligen. Kommunen har i 33 års tid sparat in på vägarna i Boo."
<- Tillbaka ___

© 1999-2018  Allt-i-Kummelnäs

ver 2.3