Boo Områdesnämnd 2003-09-09
Detta är ett utdrag från protokollet till Boo Områdesnämnds möte
2003-09-09 innehållande punkter som ansetts beröra Kummelnäs.
OBS!
- Utdraget innehåller inte alla punkter/paragrafer som föredrogs på mötet.
- I vissa fall har delar av punkter/paragrafer som inte berör Kummelnäs utelämnats.
- Vi kan inte garantera utdragets överensstämmelse med originalet.
- Originalet kan rekvireras från Nacka Kommun.
Detta utdrag innehåller följande punkter:
<- Tillbaka
___
§ 218 Dnr ONB 113/2003
Samordningsansvarig direktör för Områdesnämnden Boo
Beslut
Områdesnämnden beslutar att utse Mats Bohman som samordningsansvarig
direktör för nämnden.
Ärendet
Med anledning av att nämnddirektör Tor Samuelssons är tjänstledig och
att kommunen har antagit en ny ledningsstruktur föreslår stadsdirektör
Lennart Jonasson i skrivelse daterad 3 september 2003 att nämnden ska
utse Mats Bohman som samordningsansvarig direktör för nämnden.
Beslutsgång
Nämnden beslöt i enlighet med stadsdirektörens förslag.
<- Tillbaka
___
§ 223 Dnr ONB 2003/118-002
Utskott för myndighetsfrågor
Beslut
Områdesnämnden inrättar ett myndighetsutskott och antar föreslagen
arbetsordning för myndighetsutskottet. Utskottet inrättas från och med
den 1 oktober 2003.
Utskottet beslutar i ärenden enligt nämndens delegationsordning.
Ärendet
Stadsjurist Helena Meier har redovisat ärendet i en skrivelse daterad 4
september 2003. Av skrivelsen framgår bl.a. följande:
För att understödja en snabb och effektiv myndighetsutövning och
samtidigt främja områdesnämndens möjligheter att utveckla sina
arbetsformer har områdesnämnden beslutat införa ett utskott för
myndighetsfrågor inom främst miljöbalkens och plan- och bygglagens
områden. Delegationen formuleras i den delegationsordning som nämnden i
ett separat ärende föreslås anta.
Utskottet föreslås bestå av fem ledamöter med tre ersättare.
Arbetsordning för utskottet
Inrättas ett utskott bör nämnden anta en arbetsordning för utskottet som
förklarar utskottets roll samt bestämmer dess sammansättning och
arbetsformer. Den föreslås få följande lydelse.
'För områdesnämndens Boo myndighetsutskott gäller följande
arbetsordning.
§ 1.
Myndighetsutskottet har till uppgift att inom ramen för av
områdesnämnden antagen delegationsordning, utfärdade riktlinjer och
vägledande beslut fatta beslut i ärenden som utgör myndighetsutövning.
Utskottet skall också bereda och lämna förslag i ärenden som avser
myndighetsutövning och som skall beslutas av områdesnämnden i dess
helhet.
Myndighetsutskottet skall inte ha några beredningsorgan inom sig.
§ 2.
Myndighetsutskottet består av fem ledamöter med tre ersättare.
Vid lika röstetal har ordföranden har utslagsröst.
Av 4 kap. 21 § kommunallagen framgår att den som tjänstgör inte har rätt
att avstå från att delta i omröstning i ärenden som utgör
myndighetsutövning mot enskild.
§ 3.
Utskottet sammanträder på tider som utskottet själv bestämmer senast i
november året före, dock minst en gång i månaden.
Ordföranden får, efter samråd med presidiet, kalla till extra
sammanträde om sådant behövs. Kallelse till extra sammanträde skall
skickas minst fyra arbetsdagar innan sammanträdet skall äga rum.
§ 4.
Kallelse till sammanträde skall åtföljas av dagordning. För varje ärende
skall finnas en tjänsteskrivelse med förslag till beslut berett av
tjänsteman samt, i erforderlig omfattning, i ärendet ingivna handlingar.
På sammanträdet tillkommande ärenden skall förtecknas på särskild
dagordning.
§ 5.
Vid sammanträdena får tjänsteman som ansvarar för tjänsteskrivelse med
förslag till beslut och chef för myndighets- och huvudmannagrupp
närvara.
Direktör och jurist vid stadsledningskontoret har alltid rätt att
närvara.
Närvarorätt för annan tjänsteman än ovan angivna får medges av utskottet
vid sammanträde.
§ 6.
Myndighetsutskottet skall, efter vad som är möjligt med hänsyn till
ärendenas art och omfattning, lämna sökande, klagande eller annan part
möjlighet att lämna uppgifter muntligt i samband med utskottets
sammanträden. Sökande, klagande eller annan part får därvid inte närvara
vid utskottets behandling av ärendet ifråga.
§ 7.
Reservationer får motiveras skriftligen.
§ 8.
Protokoll justeras av ordföranden och en justerare. Justering skall äga
rum inom fem arbetsdagar efter sammanträdet och protokollet skall senast
påföljande arbetsdag finnas tillgängligt på www.nacka.se.
§ 9.
Överklagande av beslut som myndighetsutskottet fattat och som upphävts,
ändrats eller återförvisats vid överprövning undertecknas av ordföranden
och för ärendet ansvarig tjänsteman. Detsamma gäller
- ansökningar om utdömande av viten och tilläggsavgift
- ingivande av yttranden till domstol eller annan myndighet
- annan hemställan till domstol eller myndighet.'
Kommentarer till den föreslagna arbetsordningen
I det följande lämnas kommentarer till vissa av de föreslagna
bestämmelserna i arbetsordningen.
§ 1 klargör att myndighetsutskottets sammanträden inte skall föregås av
ordförandeberedning eller motsvarande. Förslaget motiveras av att det
bör vara korta handläggningstider och att utskottets behandling av
ärendena i sak inte skall fördröjas genom förberedande möten som kräver
tidiga utskick av handlingar. Enligt förslaget är myndighetsutskottet
beredande organ till områdesnämnden i ärenden som utgör
myndighetsutövning.
§ 5 behandlar närvarorätt för tjänstemän. Enligt kommunallagen måste ett
kommunalt beslutsfattande organ alltid medge närvarorätt vid
sammanträdena för andra än de förtroendevalda. Genom att i
arbetsordningen räkna upp vissa kategorier slipper utskottet ta frågan
vid varje sammanträde. Med anledning av att utskottet har en
rättstillämpande funktion föreslås att jurist vid stadsledningskontoret
ges närvarorätt (icke obligatorisk) genom arbetsordningen.
§ 6 lyfter fram den lagstadgade möjligheten för sökande, klagande och
andra parter i ett ärende att lämna uppgifter muntligt i ett ärende. I
ärenden där det finns flera parter bör dessa vara närvarande samtidigt
för att förhindra att ärendet måste återremitteras för att part som inte
varit på plats skall få del av sakuppgifter som tillförts muntligen
inför utskottets behandling av ärendet. Tillkommande uppgifter bör också
dokumenteras. Kommunallagens regler om att sammanträden som behandlar
ärenden som avser myndighetsutövning skall hållas inom stängda dörrar
medför att parterna inte får vara med vid utskottets behandling
(yrkanden, beslutsgång) av ärendet. Detta gäller för övrigt även för
beslutsfattande i myndigheter med andra former för beslutsfattande och i
domstolar och är således inte något avvikande.
§ 8 ger vid handen att justering skall ske skyndsamt. Förslaget är en
del i den önskan om en snabbare och effektivare myndighetsutövning som
förslaget om ett utskott är en del av.
§ 9 innehåller bestämmelser om vilka som skall underteckna olika former
av skrivelser som utskottet antar. Genom kombinationen av ordförande och
ansvarig tjänsteman framhålls tjänstemannens funktion som sakkunnig till
utskottet och ansvarig för ärendets beredning.
Yrkanden
Nils Ruus (s) yrkade för den socialdemokratiska gruppen med instämmande
av Bo Ericson (mp) och Dan Johansson (v) avslag på förslaget till
beslut.
Susann Fogelström (m) yrkade bifall till förslaget till beslut.
Beslutsgång
Ordföranden ställde proposition på yrkandena varvid hon fann att nämnden
hade beslutat i enlighet med hennes eget yrkande.
Votering begärdes och verkställdes.
För Susann Fogelströms yrkande röstade Susann Fogelström (m), Åsa Eklund
(m), Cathrin Bergenstråhle (m), Peter Zethraeus (m), Magnus
Plathin-Sturaeus (m) Lennart Grudevall (fp) och Gunilla Grudevall-Sten
(fp).
För Nils Ruus yrkande röstade Nils Ruus (s), Bertil Damberg (s), Dan
Johansson (v) och Bo Ericson (mp).
Med 7 röster mot 4 beslöt alltså nämnden i enlighet med Susann
Fogelströms yrkande.
Reservationer
Dan Johansson (v) reserverade sig mot beslutet.
Bo Ericson (mp) reserverade sig mot beslutet.
Den socialdemokratiska gruppen lämnade följande reservation mot
beslutet.
'Den myndighetsutövning som Boo Områdesnämnd har att utföra faller inom
ramarna för ex vis Plan- och Bygglagen och Miljö- och
trafiklagstiftning. Även om ett ärende formellt gäller en enskild, får
det oftast återverkningar i någon form för kringboende (som ofta har
rätt att yttra sig) e t c. Till skillnad mot Socialtjänstlagens
reglering av individärenden, som faller under strikt sekretess,
förutsätter flera av de lagrum som Områdesnämndens myndighetsutövning
utgår ifrån stor öppenhet och insyn. Områdesnämndernas
verksamhetsområden är därför i sig inte särskilt väl lämpade för
införandet av utskott för myndighetsutövning.
De problem som Boo områdesnämnd i dag lever med, kan av många skäl bero
på andra än organisatoriska skäl. Genom en borgerlig låtgå-politik i en
rad väsentliga samhällsplaneringsfrågor i Boo, ex vis ett 40-årigt
byggförbud för många av Boos fastighetsägare, är behovet av handfasta
och framtidsinriktade beslut i en rad av de frågor som ligger under ONBs
beslutsområden allt mer uppenbara. Det är därför illavarslande att den
borgerliga majoriteten i ett stort antal viktiga beslutsfrågor har
drabbats av handlingsförlamning. Det gånga året torde slå rekord i
beslut som inte fattas, utan bordlagts, återremitterats eller helt
sonika avförts från dagordningen. Vi socialdemokrater är allvarligt
bekymrade. Hela denna beslutsvånda gör också att nämndarbetet onödigt
dyrt och komplicerat. Där vi borde spara, kostar istället politikerna
mer och mer.
Att i ett sådant läge föreslå en ytterligare utvidgad politisk
maktapparat är otänkbart för oss socialdemokrater.
Vi förstår att det kan kännas lockande att försöka organisera bort en
uppenbar beslutsvånda inom majoriteten. Lösningen är dock inte att skapa
ytterligare en 'nämnd i nämnden'. Nämndens existerande beslutsfunktioner
är väl lämpade för de beslut Boo Områdesnämnd har att ta. Det som
hittills saknats är en borgerlig beslutförmåga, varför
socialdemokraterna yrkar avslag på förslaget om utskott för
myndighetsfrågor.'
<- Tillbaka
___
§ 224
Ändringar i delegationsordningen
Beslut
Områdesnämnden antar föreslagen delegationsordningen att träda i kraft
den 1 oktober 2003.
Korrigering ska göras av punkterna b8-b20 under byggnadsfrågor. Delegat
ska i alla dessa frågor vara bygghandläggare inte lovhandläggare utom
under punkt b19 där både lovhandläggare och bygghandläggare ska vara
delegat.
Ärendet
Direktör Mats Bohman och stadsjurist Helena Meier har redovisat ärendet
i en skrivelse daterad 4 september 2003.
De ändringar som föreslås i delegationsordningen avser främst
benämningar på funktioner. Dessa förslag följer av kommunfullmäktiges
beslut den 16 juni 2003, § 82, om utveckling av organisationen, där
fullmäktige beslutat att det skall finnas en organisation för
myndighets- och huvudmanna uppgifter. Dessa kallas generellt för
M&H-grupper. Förslagen följer de förslag till indelning av grupper som
kommunstyrelsen tar ställning till den 22 september 2003. Då
tjänstemannaorganisationen kring myndighets- och huvudmannauppgifter
träder i kraft den 1 oktober 2003 bör delegationsordningen ändras från
denna tidpunkt.
Delegationsordningen innehåller också en delegation till det utskott som
nämnden beslutat skall inrättas. Utskottet kommer att kunna behandla
flertalet av de ärenden inom plan- och byggnadslagstiftningen och
miljölagstiftningen som idag beslutas av nämnden i dess helhet, utom
rent principiella ärenden och ärenden som annars är av större vikt.
Som en följd av kommunstyrelsens beslut den 25 november 2002, § 162, har
den separata delegationsordning som antogs inför ikraftträdandet av
miljöbalken för miljö- och hälsoskyddsfrågor arbetats in i den
delegationsordning som nämnden nu föreslås anta. Kommunstyrelsens beslut
innehåller ett direktiv om hur delegationsordningar skall ställas upp.
De delar av delegationsordningen som har sitt ursprung i den separata
miljöbalksdelegationen är markerade med fetstil och återfinns i
punkterna m1-35. Från den delegationsordningen tas också med en
bestämmelse om att delegat i miljö- och hälsoskyddsärenden får överklaga
beslut eller dom som ändrar delegationsbeslutet samt yttra sig till
överprövande instans i överklagade ärenden. För andra ärenden föreslås
att myndighetsutskottet får denna uppgift. Det pågår ett arbete med att
se över vilka ärenden som skall tas av nämnd/utskott respektive
tjänsteman och frågan om tjänstemans rätt att föra talan vid
överklaganden får övervägas i det arbetet. Några förändringar mellan
vilka beslut som fattas av förtroendevalda och vilka som fattas av
tjänsteman med stöd av delegation är inte avsedd.
Yrkanden
Susann Fogelström (m) yrkade bifall till förslaget till beslut med
korrigering av punkterna b8-b20 under byggnadsfrågor. Delegat ska i alla
dessa frågor vara bygghandläggare inte lovhandläggare utom under punkt
b19 där både lovhandläggare och bygghandläggare ska vara delegat.
Nils Ruus (s) yrkade för den socialdemokratiska gruppen med instämmande
av Bo Ericson (mp) och Dan Johansson (v) avslag på de punkter i
delegationsordningen som rör delegation till ett myndighetsutskott.
De yrkade bifall till resten av delegationsordningen inklusive Susann
Fogelströms förslag på korrigeringar.
Beslutsgång
Ordföranden ställde proposition på sitt eget yrkande och på Nils Ruus
yrkande och fann att nämnden beslöt i enlighet med hennes eget yrkande.
Reservationer
Dan Johansson (v) reserverade sig mot beslutet.
Bo Ericson (mp) reserverade sig mot beslutet.
Den socialdemokratiska gruppen lämnade följande reservation mot
beslutet.
'Som en konsekvens av vår reservation i ärende 28, reserverar vi
socialdemokrater oss mot det borgerliga majoritetsbeslutet och kräver
att ärendet återremitteras och att alla förslag till delegation som
utgår från inrättandet av ett utskott för myndighetsutövning tas bort.'
<- Tillbaka
___
§ 232 Dnr KFKS 58/2001 214
Utvecklan av talan i överklagande av beslut av Länsstyrelsen i
Stockholms län i ärende 18513-03-2465 angående upphävande av strandskydd
inom detaljplan för Kummelnäs 7:5 och del av Kummelnäs 7:6 i Nacka
kommun
Beslut
Områdesnämnden Boo fullföljer hos Regeringen överklagandet över
länsstyrelsens beslut den 20 maj 2003 i ärende 18513-03-2465 och
utvecklar talan enligt bifogat förslag.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Ärendet
Miljö & Stadsbyggnad har redovisat ärendet i en skrivelse den 21 juli
2003.
Länsstyrelsen har meddelat avslag på kommunens begäran om upphävande av
strandskydd inom förslag till detaljplan för Kummelnäs 7:5 och del av
Kummelnäs 7:6 i Nacka kommun. Planen hanteras med normalt planförfarande
och har varit på utställning.
Miljö & Stadsbyggnad anser att det föreligger särskilda skäl till att
upphäva strandskyddet för en del av fastigheten. Dessutom anser Miljö &
Stadsbyggnad att den så kallade proportionalitetsprincipen bör beaktas.
Ordföranden för Områdesnämnden Boo, Susann Fogelström, har med
delegationsbeslut den 17 juni 2003 överklagat länsstyrelsens beslut och
bett om anstånd med att utveckla talan.
Miljö & Stadsbyggnad föreslår att nämnden fullföljer överklagandet och
utvecklar talan enligt bifogat förslag där ärendet redovisas
ytterligare.
Beslutsgång
Nämnden beslöt i enlighet med Miljö & Stadsbyggnads förslag.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
Peter Zethraeus (m) deltog p.g.a. jäv inte i handläggningen av ärendet.
<- Tillbaka
___
§ 234 Dnr KFKS 95/1999 214och
32/2002 214
Detaljplan för del av Kummelnäs och Velamsund, område Grävlingsberg och
Söder Grävlingsberg, Boo, Nacka kommun
Alternativ A (kommunalt huvudmannaskap) och B (enskilt huvudmannaskap)
Upprättad på Miljö & Stadsbyggnad i maj 2003 Normalt planförfarande
Beslut
1. Detaljplaneförslaget upprättat i maj 2003 ställs ut.
2. Hos länsstyrelsen görs framställan att strandskyddsförordnandet
enligt 7 kap 15 § miljöbalken upphävs inom kvartersmark och de delar av
vattenområdet som betecknats med WB.
Ärendet
Planenheten har redovisat ärendet i en samrådsredogörelse.
De boende i Söder Grävlingsberg har under senare år visat intresse för
en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp inom området. Intresset för
utbyggnad hänger samman med en omvandling från fritidsbostäder till
permanentbostäder, vilket erfordrar en utökning av byggrätterna.
Miljö & Stadsbyggnad har i diskussioner med representanter för de boende
i området framfört att en omvandling måste lösas i samband med en
detaljplaneläggning. Syftet med en detaljplaneläggning är en omvandling
av områdets användning för att möjliggöra permanentboende på alla
fastigheter genom en utökning av byggrätterna. Områdets kvaliteter i
landskapsbild och bebyggelsemiljö ska bevaras och skyddas och
avstyckningar ska generellt inte vara tillåtet. Stora delar av området
omfattas av riksintresse för bl.a. kulturmiljön. Detaljplaneläggningen
syftar till en förbättring av de sanitära förhållandena samt att minska
belastningen på Karbosjön och Rudträsk. Enskilda vatten- och
avloppsanläggningar kommer att ersättas med kommunala anläggningar. En
omvandling till permanent boende innebär vidare att vissa, för
fastighetsägarna gemensamma frågor, måste ses över. Det gäller t.ex.
vägförbättringar, gång- och cykelförbindelser, utnyttjande av allmänna
ytor m.m.
Kummelnäs 6:2 KB, markägare av Grävlingsberg, har framställt önskemål om
att utveckla Grävlingsberg genom en komplettering av ett 15-tal nya
villatomter. Innan en avstyckning och ny bebyggelse kan tillåtas, krävs
först en upprustning av den kultur-historiska miljön i området samt att
viss naturmark och strandzonen omvandlas till allmän platsmark.
När hela området är utbyggt kommer ca 210-215 villor, en förskola och
ett kapell, att finnas. Hustyper och byggrätter har anpassats till de
topografiska förhållandena. Befintligt vägnät har bibehållits. Vissa
åtgärder föreslås för att klara trafiksäkerheten. Två allmänna
lekplatser föreslås i området.
Områdesnämnden Boo beslutade den 15 maj 2002 § 134, att sända
rubricerade planförslag på remiss till berörda samrådsinstanser.
Remisstiden har pågått under tiden 3 juni till den 16 september 2002.
Samråds- och informationsmöten ägde rum den 10 och 11 juni 2002.
Miljö & Stadsbyggnad har sammanfattat inkomna remissvar och kommenterat
dem.
Större föreslagna justeringar och kompletteringar av planförslaget
Två alternativ ställs ut, kommunalt alternativt enskilt huvudmannaskap
för den allmänna platsmarken (gator, gångvägar, lekplatser,
strandpromenad, naturmark). Eftersom plan- och bygglagen har kommunalt
huvudmannaskap som huvudregel, men en stor opinion bland fastighetsägare
samt vägföreningarna vill behålla det enskilda huvudmannaskapet, ställs
två alternativ ut. För att enskilt huvudmannaskap ska gälla, krävs
enligt lag särskilda skäl. Det är tveksamt om de särskilda skälen är
tillräckliga.
Byggrätterna ändras så att en andel av tomtarean får bebyggas genom en
procentsiffra, med en begränsning i högsta byggnadsarea. Detta innebär
en utökning.
· Byggrätterna ändras på de fastigheter där det anses motiverat.
· Bestämmelserna för värdefulla byggnader och områden (q) ändras.
Skydds-bestämmelser vilka inkluderar rivningsförbud, skiljs från
varsamhetsbestämmelser. Bestämmelsen om den värdefulla miljön
omformuleras och gäller hela planområdet.
· Prickmark och plusprickad mark justeras där det anses motiverat.
· Bärighetsbestämmelsen för vägarna ändras. Bestämmelsen omformuleras
till att gälla en bärighet enligt Anläggnings AMA 98. Denna bestämmelse
gäller endast i det fall kommunen inte är huvudman.
· Vägområdena justeras där det anses motiverat. Det innebär bredare
vägområden på vissa platser. Intrång på privat tomtmark redovisas med
rött på separat karta.
· Upprustnings- och gestaltningsprogram för Grävlingsberg.
· Gränsen mellan allmän platsmark och kvartersmark justeras inom
Grävlingsberg och Dalen.
· Ruinerna inom Grävlingsberg får ändrad markanvändning, till område för
kulturellt ändamål.
· Två byggrätter för permanentvillor inom Grävlingsberg utgår.
Yrkanden
Nils Ruus (s) yrkade att ärendet skulle återremitteras för bearbetning
där alternativ B utgår och att en fördelning av kostnaderna för
upprustning av Kummelnäsvägen görs inom den aktuella detaljplanen.
Susann Fogelström (m) med instämmande av Lennart Grudevall (fp) yrkade
bifall till förslaget till beslut.
Dan Johansson (v) yrkade bifall till förslaget till beslut med tillägget
att i samband med planarbetet ska trafiksäkerheten på Kummelnäsvägen ses
över.
Beslutsgång
Ordföranden ställde först proposition på återremissyrkandet och fann att
nämnden avslog det.
Därefter ställde hon proposition på sitt eget yrkande och fann att
nämnden biföll det.
Slutligen ställde hon proposition på Dan Johanssons tilläggsyrkande
varvid hon fann att nämnden hade avslagit det.
Votering begärdes och verkställdes.
Mot tilläggsyrkandet röstade Susann Fogelström (m), Åsa Eklund (m),
Cathrin Bergenstråhle (m), Magnus Plathin-Sturaeus (m), Börje Wessman
(m), Lennart Grudevall (fp) och Gunilla Grudevall-Sten (fp).
För tilläggsyrkandet röstade Nils Ruus (s), Dan Johansson (v), Bo
Ericson (mp) och Henrik Sundström (mp).
Nämnden avslog alltså tilläggsyrkandet med sju röster mot fyra
Nämnden beslöt alltså i enlighet med förslaget till beslut.
Peter Zethraeus (m), Bertil Damberg (s) och Karin Norman (s) deltog på
grund av jäv inte i handläggningen av detta ärende.
Reservationer
Bo Ericson (mp) reserverade sig mot beslutet.
Nils Ruus (s) lämnade följande reservation mot beslutet:
'Kummelnäs- och Vikingshillsvägen trafikeras idag av många cyklande och
gående trafikanter, framförallt barn och ungdomar som skall till skolan
i Sågtorp och Myrsjön. I stort sett hela vägen saknar cykel- och
gångbanor, vilket medför att de är utsatta för en väldigt farlig
trafiksituation. Socialdemokraterna i Boo har därför som eget initiativ
i Boo Områdesnämnd föreslagit att Teknisk produktion får uppdraget att
med hög prioritet och skyndsamhet, att som en första etapp projektera
och verkställa fortsatt dragning av cykel- och gångbana från Boo
prästgård fram till, i första hand, vägskälet Kummelnäs- och
Vikingshillsvägarna.
Det är dock ytterst angeläget att hela Kummelnäs- såväl som
Vikingshillsvägarna snarast erhåller gång- och cykelbana. Trafiken är
redan idag mycket tät och består, förutom intensiv privattrafik, även av
dubbelriktad busstrafik, något de aktuella vägarna inte är
dimensionerade för. Den nu aktuella detaljplanen kommer tillsammans med
andra av ONB aktualiserade planer, att leda till permanentning av i
princip samtliga fastigheter i Kummelnäs och Vikingshill. Den därmed
avsevärda befolkningsökningen kommer sannolikt att skapa långtgående och
så negativa förhållanden för trafikmiljön i det aktuella området att de
menligt och för lång tid kommer att påverka såväl människor som miljö.
Då dessa båda vägar har kommunalt huvudmannaskap, är det nödvändigt att
omgående igångsätta arbetet med att skapa en hållbar trafikmiljö för
såväl motorfordon, inklusive kollektivtrafik, kollektivtrafikresenärer,
gående och cyklande utmed hela Kummelnäs- och Vikingshillsvägarnas
sträckning. De detaljplaner varav den nu aktuella, som menligt kan komma
att försvåra en nödvändig utveckling av trafikmiljön, måste därför
anpassa till dess krav.
Den aktuella detaljplanen - del av Kummelnäs och Velamsund område
Grävlingsberg och söder om Grävlingsberg (dnr KFKS 95/1999) - består av
ett alternativ B, enskilt huvudmannaskap, där konsekvenserna för
trafikmiljön på framför allt Kummelnäsvägen inte har redovisats. Vi
socialdemokrater anser detta vara både olämpligt och oansvarigt. Som
detaljplaneförslaget nu är framlagt, har heller inga kostnader för
upprustning av Kummelnäsvägens trafikmiljö redovisats eller fördelats på
det aktuella planområdet. Detta trots att detaljplanen inkluderar en
längre del av Kummelnäsvägens sträckning. Endast reservation för
framtida markanvändning för trottoar och cykelbana har gjorts, inte
någon som helst fördelning av kostnaderna.
Det är uppenbart att det aktuella detaljplaneförslaget i den händelse
enskilt huvudmannaskap blir aktuellt, för lång tid kommer att försvåra
en nödvändig upprustning av den aktuella trafikmiljön.
Socialdemokraterna yrkar därför att detaljplanen i återremitteras för
bearbetning där alternativ B utgår och att en fördelning av kostnaderna
för upprustning av Kummelnäsvägen görs inom den aktuella detaljplanen
och reserverar oss mot att detaljplanen ställs ut i befintligt skick.'
Anteckning
Susann Fogelström (m) gjorde följande anteckning till protokollet:
'Trafiksäkerhet är ett viktigt ansvarsområde för nämnden varför vi i den
borgerliga gruppen tidigt fört upp frågan på dagordningen. Ansvarig
tjänsteman arbetar just nu med en inventering av olika väg-, gång- eller
cykelbanor som behöver åtgärdas.
Vi har även i dag på mötet under § 221 tagit beslut om olika mål
gällande vår verksamhet - (s) och (mp) valde att ej delta i beslutet och
(v) reserverade sig. Ett av dessa mål under rubriken: Lokala mål för
områdesnämnden Boo med underrubriken: Samhällsutveckling och miljö
lyder:
Otrygga miljöer i Boo skall inventeras och en åtgärdsplan med
prioriteringar tas fram under mandatperioden.
Anledningen till att inte tillstyrka tilläggsförslaget beror således på
att detta viktiga arbete redan pågår.'
Nils Ruus (s) har inte justerat denna sida eftersom han inte hade
uppfattat att Susann Fogelström (m) anmälde någon anteckning i ärendet
på sammanträdet.
<- Tillbaka
___
|
