|
|
|
Områdesindelning
Följande naturområden i Kummelnäs har inventerats (klickbar bild).
Bakgrund till denna naturinventering
Kummelnäs är på gång att övergå från sommarstugeområde till åretruntbebyggelse. Just nu är ett stort
antal detaljplaneläggningar under arbete i området. Dessa kan ha stor påverkan på områdets karaktär
och framtida nyttjande. I samband med detta bildade de boende i området genom Samverkan Norra
Boo ett antal kompetensgrupper. Uppgiften var att fördjupa sig i för området viktiga ämnen, för att
kunna tillvarata de boendes intressen och för att utgöra en bra samarbetspartner för Nacka kommuns
tjänstemän under detaljplanearbetet. Arbetet har gjorts helt ideellt under 2001 och denna sammanställning
är resultatet av en av dessa gruppers arbete.
Sammanfattning
Arbetet syftar till att ta fram riktlinjer och rekommendationer inför detaljplanearbetet i
Kummelnäs. Kortfattat kan man sammanfatta dessa i ett antal punkter, som beskrivs mera
ingående i rapporten.
- Nuvarande tomtstorlekar bör behållas och styckning undvikas.
- Marklov för trädfällning (över viss storlek) bör införas, då stora träd spelar en stor roll för
områdets karaktär och de boendes trivsel.
- Breddning av det småskaliga vägnätet bör undvikas.
- Möjliggör fortsatt sommarstugeboende för dem som vill. Detta
konserverar en del av områdets karaktär.
- Bevara så många gröna oaser som möjligt. Dessa får ökad betydelse i ett detaljplanerat
Kummelnäs.
Gröna oaser
I Kummelnäs finns det idag ett ganska stort antal 'Gröna oaser'. Dessa utgörs av små naturområden
av olika karaktär, som av en eller annan anledning förblivit obebyggda. Dessa är viktiga för områdets
nuvarande utseeende. Vissa ägs av olika föreningar, några är privatägda och andra ägs av kommunen.
Idag består många tomter i området av en trädgårdsdel och en eller flera 'skogslika' partier. Detta
kan komma att förändras i framtiden i takt med att området bebyggs med större och fler hus.
Skogspartierna minskar till förmån för gräsmattor, altaner och fruktträdgårdar. De gröna oaserna bli än
mer viktiga för såväl de boende i områdets rekreation, som för djur- och växtlivet.
Vi har försökt att identifiera och kartlägga alla gröna fläckar i Kummelnäs och dess närhet. och tagit
fram detta material som ska kunna tjäna som beslutsunderlag vid detaljplanearbeten i hela
Kummelnäs.
Velamsunds naturreservat har utelämnats eftersom det bedöms vara skyddat från exploatering. Vi har
heller inte lagt någon energi på att kartlägga Sågsjön, eftersom det redan finns en aktiv arbetsgrupp
som arbetar för att bevara och vårda miljön i och runt sjön.
Två områden som är mycket viktiga ur natur-och rekreationssynpunkt är Gärdesudden och
Ramsmora-området. Dessa inventeras och redovisas av Boo Miljö-och Naturvänner under 2002'.
Landskapsbild
Successionen från fritidshusområde till mer blandad bebyggelse med fritidshus och åretruntbostäder
ger området dess karaktär. Landskapsbilden präglas av de relativt stora tomterna och det småskaliga
vägnätet. På tomterna finns ofta en del som är trädgård och andra delar som är mer skoglika och får
sköta sig själva. Styckningsindelningen av tomterna är något som till mycket stor del legat fast under
åren. Vägarnas sträckning och storlek är också i stort sett de samma.
Om man tillåter styckning av tomter i området kommer sannolikt stora delar av de 'skoglika'
partierna att försvinna. Många av de små sommarstugorna kommer att rivas och bebyggelsen ersätts
av helt nybyggda hus, som får samma karaktär eftersom de byggs under samma tidsperiod.
Om styckning inte tillåts kommer förändringstakten av bebyggelse och utomhusmiljö att gå
långsammare, vilket stämmer bättre med den hittillsvarande successionen. Om byggytan på husen
tillåts att öka kommer en del hus att rivas och ersättas av nya, en del hus att byggas till och en del hus
att behållas som de är. Intresset att ha kvar sommarstugorna för rekreation påverkas av
förändringstakten i området.
Trädens betydelse
I Kummelnäs finns idag många större träd både på privata tomter och på allmän mark Dessa är viktiga
för landskapsbilden och områdets karaktär. Deras miljöskapande värden är mycket stora och upplevs
oftast mycket positivt av de boende. Vissa av dem, tex stora ekar och större hålträd, är också mycket
viktiga för växt- och djurlivet. Många larver, insekter och fåglar är helt beroende av sådana träd. För
områdets biologiska mångfald spelar träden alltså en mycket stor roll. Denna mångfald - tex ett rikt
fågelliv är värdefullt inte bara ur biologisk och pedagogisk (förskolor, skolor) synpunkt. Den bidrar
också till en variationsrik livsmiljö som nästan alltid uppskattas mycket av de boende.
Av dessa anledningar är sådana träd alltså skyddsvärda och bör bevaras. Detta måste beaktas i
detaljplanearbetet. Förekomst av sådana skyddsvärda träd bör inventeras och utmärkas i detaljplanen
och förbud mot fällning av dem bör införas.
Marklov bör införas i detaljplanen för fällning av alla träd med större stamdiameter än 15 cm.
Erfarenheten visar dock att detta instrument ofta inte fungerar i praktiken. Främst beror detta på att
någon påföljd för olovlig trädfällning inte kan eller brukar utdömas. Här bör nya grepp prövas tex
genom att sätta prislapp på träden eller införa avgift för ansökan om marklov.
Vägnätet
Vägarnas sträckning och storlek är i stort de samma som efter den ursprungliga styckningen av
området. Längs vägarna låter tomtägarna ofta träd och buskar växa, som fungerar som insynsskydd.
Denna växtlighet blir också som 'gröna rum' för dem som passerar längs vägen. Ibland breder sig
grenar ut över vägen och det blir som 'gröna portaler'. Längs vägen finns också många gånger enklare
stenmurar, staket och liknande. För att inte förändra landskapsbilden bör breddning, eller omdragning
av det småskaliga vägnätet inte ske annat än i undantagsfall. Då riskerar de 'gröna rummen' och
stenmurarna mm att försvinna.
Karbosjön
Inom ramen för arbetet med denna rapport har kompetensgruppen inte gjort någon närmare studie av
Karbosjön. Vi kan dock konstatera att sjön är kraftigt igenväxt och påverkad av övergödning på grund
av bland annat förorenat dagvatten och den närliggande bebyggelsens avloppsanläggningar.
Kompetensgruppen tycker att man bör försöka hitta en lämplig ambitionsnivå för en framtida
restaurering och skötselplan. Karbosjön kommer aldrig att kunna bli någon kristallklar källsjö med
regnbågsfiske utan ambitionsnivån bör vara rimlig. Ett bra sätt att bedriva detta arbete är att starta en
arbetsgrupp för sjön bestående av boende kring sjön, på liknande sett som gjorts för Sågsjön.
Vår rekommendation till denna arbetsgrupp är att se till att öka storleken på sjöns vattenspegel som
idag endast utgörs av sjöns västra del sommartid. Hela den östra delen av Karbosjön har de senaste
åren täckt med näckrosblad, vass och annan vattenvegetation. Detta kan minskas genom upprepad
användning av kommunens klippaggregat.
En annan rimlig ambitionsnivå är att på sikt få sjön badbar igen. Tänkbara badplatser är den trevliga
badklippan utmed Risets Alväg och som beskrivs i denna rapport som område 6. Det finns även idag
en liten allmänning med en allmän brygga i slutet av Näckrosvägen som skulle kunna lämpa sig för
bad. Man bör också se över sjöns bräddavlopp då vattenståndet varierar kraftigt idag och stundtals
lägger delar av tomter under vatten.
Vi finner det dock inte meningsfullt att starta något restaureringsarbete av sjön förrän allt tillflöde av
avloppsvatten och förorenat dagvatten har stoppats med hjälp av en utbyggnad av nöjaktiga
avloppslösningar i samband med detaljplanen.
Gruppen har bestått av:
- Carl-Cedric Coulianos
- Kjell Falk
- Harri Kanerva
- Tommy Lindberg
- Marit Lundell
- Kristina Rönblom
- Anna Sjögren
|
 |
|
© 2001-2002 Gruppen för Naturmiljö
ver 1.0
|
|
